Det här med 5:2 är det nåt att ha?

Det är viktigt vad man äter och hur. Nu har vi snart hållit på i två år med vårt 5:2 och i måndags skulle det vara nån slags avrapportering i Vetenskapens Värld på TV av en rätt omfattande undersökning. Bra eller dåligt?

Så här lät det ofta

Så revolutionerande och fantastiskt som det basunerades ut 2013, så har jag aldrig trott att 5:2 skulle vara. "Tappa 20 kilo på 14 dar!  Lägg 10 friska år till livet!  Etc. etc". Nej, sånt där är ju bara nys. Nu efter två år med 5:2 så är det här min avrapportering:

Nån enstaka gång känns det rätt trist när måndan och torsdan kommer, men för det allra allra mesta känns det bara skönt att få ta det lite lugnt med maten en dag. "I morgon äter jag som vanligt" tänker vi. Mer dramatiskt än så är det inte.

En enkel frukost och sen på förmiddan tänker vi inte på mat, en kopp kaffe då och då och rätt mycket vatten bara. På eftermiddan kan det suga lite så då är det bra att se till att man har nåt att göra, en biltur, ner på stan och handla, en promenad, tvättstugan etc. Håller man bara igång så tänker man inte på mat och så rätt vad det är går klockan mot halv sex eller så så vi plockar fram nåt lite lätt att äta. Lite lax eller mager skinka och grönsaker blir det ofta. Margareta räknar på kalorierna, men vi är inte så otroligt noga och ofta äter vi nog lite färre kalorier än man ska. På kvällen delar vi på en apelsin kl 20.00, det var allt på en tvådag. Torftigt? Värt besväret?

Första tiden gick jag ner mycket i vikt. Mitt BMI som alltid legat på drygt 26 gick sakta ner till 23,5 och jag satte ett mål på 22,5. Det målet har jag fortfarande men nu har mitt BMI i stället sakta stigit till 24,5 så ska jag nå målet är det fem kilo som ska bort. Varför det stigit beror delvis på att jag löptränat så lite och mer sysslat med styrketräning.

Vad sa man om resultatet på TV då? Jo, det där med minskat IGF-1 var inte så markant som man trodde. Några hade sänkt blodtrycket, men  mitt har inte påverkas nämnvärt. Typ2-diabetiker blev friskare, men det berör ju inte mig så för egen del, är det nån idé att fortsätta?

Visst kanske vi vacklar ibland, men jag kör allt vidare, i första hand till årsdagen 1/7 men säkert även efter det. Åtminstone för att det är ett så enkelt och okomplicerat sätt att hålla koll på vikten och man äter ju precis vad man vill på femdagarna, man tänker inte så mycket på mat. LCHF:are. vegetarianer, veganer, frukterianer och Vikt Väktare och andra ser väl inte sina livsstilar som så komplicerade heller, men de måste ju i alla fall kolla hela tiden vad dom stoppar i sig och ofta ha med sig egen mat.

Så jag 5:2-ar vidare tills jag inte 5:2-ar längre.  Okomplicerat. Det har blivit en vana nu.