lördag 3 november 2018

Trevlig resa!

Nu är det dags igen. Jag tar och bidrar lite till att försämra klimatet, jag också.

Att resa borde i första hand vara lustfyllt, men jag tänker alltid i första hand på klimatet och mina barnbarn, jag undrar hur dom som flyger jämt tänker. Thailand, USA och Kanarieöarna stup i ett. Och alla affärsresor... Men jag har så många klimatförnekare bland mina vänner, både IRL o på FB så det kanske är dom som har rätt? Det kanske bara är dumt att oroa sig när andra tom drar ner till Thailand för några korta dagar på höstlovet.

"Upp o prova dina vingar" sjunger vi
på Skansens Allsång i sommar 
Men en liten tur ibland piggar upp i hösttristessen och vi flyger så sällan och aldrig så långt så jag har inget dåligt samvete. Nästan två år sen sist, och november är en bra tid på året att göra en resa. Trångt och mycket folk är det ju jämt, men lite lugnare så här års än i den värsta semesterrusningen. Tror jag.

Jag har inget emot sol och bad och det kanske blir några dopp i år också, men oftast blir det lite annat på våra resor. I år hoppas vi få se några fina vyer och några historiska platser och för övrigt bara koppla av och äta gott. Promenera. Sällan vi har dagarna inplanerade i förväg, och som vi har blivit lite lata med åren är det värt pengarna att åka på en ordnad resa där man visserligen sköter sig själv, men har några aktiviteter gemensamt med övriga resesällskapet. För övrigt tar vi väl dagarna som dom kommer.

Bra väder vill man ju ha, och det blir säkert helt OK. Långtidsprognosen verkar hyfsad, men härom veckan var det storm och busväder på resmålet med nedfallna träd och skador så man är ju aldrig säker.

Idag avstår jag från att tycka nåt om flygskatten. Som jag btw inte sett specificerad nånstans, ingår i priset hos reseföretaget? Eller kommer det en räkning? Hade jag tagit upp det hade jag skrivit nånting om progressiv skatt, högre för varje resa t.ex. Men jag återkommer i ämnet.

Just nu är det Take Off från Arlanda om nu inte flyget blev försenat. Jag återkommer säkert med en rapport senare under veckan om nu någon läst detta och är intresserad eller en summering efter hemkomsten.

Incheckning hemifrån var ett äventyr där Lufthansa verkar ha en alldeles egen standard hur mobilnummer ska skrivas, där tar redaktionen tacksamt emot tips. Tur att jag är van att vara flexibel med hur datanissarna tänker. Eller inte tänker...

Med lite möda och stort besvär fick jag i alla fall våra boardingkort så släpp handbromsen, piloten, och tryck gasen i botten!

onsdag 31 oktober 2018

5:2 bästa dieten

Vi vann! Fyra par fick på TV prova var sin diet under en månad, 5:2 - LCHF - vegan -livsmedelsverkets, och 5:2 "vann" Förstås. Fina värden. 

5:2-fastan vann!
Jag har tappat räkningen på åren sen vi började med 5:2, 5 år? Men vi har varit lite slappa senaste tiden. Blivit allt mer 6;1 eller ibland 7:0, men nu fick vi blodad tand igen. Så nu, lagom till julstressen kör vi igång igen lite mer strikt, kanske tom väger maten. 5:2 och livsmedelsverkets rekommendationer på 5-dagarna är helt klart våran grej!

Sen verkar det vara våran grej att hamna på stans dyraste villagator. Det har vi ingen nytta av alls mer än att det var lite kul när jag läste om de 25 dyraste gatorna i stan.

Uppväxt på Drottninggatan, den kom på plats 4. Så bor vi nu på Katrinelundsvägen, den kom på plats 8. Född på Vegagatan, plats 17. Dessutom hade vi nästan 10 år på Gustavsgatan som borde komma ännu högre upp, men där säljs så få villor så den gatan räknas inte. Bara våra 25 år på Stålverksgatan avviker, men den var bra den också även om den inte platsar här. Men lite kul var det det.

Så kan man darra lite inför framtiden. En hyresrätt på Katrinelundsvägen, vad händer med den om olyckan skulle vara framme och M och KD tar över och börjar skramla med marknadshyror. Då är det inte så glassigt att ha hamnat på plats nummer 8 på den här fina listan.

I värsta fall får vi dra in på matkontot och gå över till 2:5           



 

fredag 26 oktober 2018

Fair Trade på Dressmann, min huvudleverantör av kläder.

Jag går inte gärna i affärer, köper bara lite motvilligt nya kläder, så jag går väl ofta klädd som en lufs kanske en del tycker. På stan hamnar jag alltid hos Clas Ohlson eller Kjell & Co men aldrig aldrig går jag och kollar senaste nytt i klädaffären.

Möjligen att jag kollar in några skor ibland, där har jag en bestämd smak. När jag häromdan behövde några nya T-shirts tog jag hjälp av min personlige assistent som jag anlitar vid klädköp. Vi började i en sportbutik och jag var på vippen att köpa den första T-shirt jag provade men tänkte efter. För billig, 2 för 120 kronor. Och för sladdrig i tyget. Och ett fånigt tryck. Men jag gör ju alltid så här, jag köper oftast den först jag först hittade.

Vanliga T-shirts med bra kvalitet.
Jag gick vidare och hamnade som vanligt på Dressmann där jag träffade på en riktigt trevlig expedit. Och vad ser jag? T-shirts som är Fair Trade-märkta! Bra gjort Dressmann! Klart jag köpte dom! Fair Trade har jag aldrig sett förr på T-shirts. 

"Dressmann blir världens största modeaktör inom Fairtrade-märkt bomull" står det i en nyhetsartikel och "Herrmode gör skillnad för indiska bomullsodlare" skriver en annan tidning. Man blir lite varm om hjärtat. Inte behöver jag köpa det allra billigaste där bomullsodlare och sömmerskor har urusla villkor för sina arbeten.      

Precis när jag sitter och skriver det här gjorde jag ett avbrott för att kila ner på stan och tänkte köpa mig en Fair Trade-tröja också på Dressmann. Nu har jag kommit hem, men så trist, dom har inte Fair Trade-tröjorna i butikerna än, finns bara på nätet än så länge.

Men jag var taggad i butiken och köpte en tröja ändå även om den inte var Fair Trade, men räknar med att Dressmann sett till att villkoren är OK för sina andra tröjor också. Nästa gång blir det en Fair Trade-tröja och dom har Fair Trade-jeans också i sin nätbutik, kommer kanske snart i butiken på stan också.

Snyggt Dressmann och jag fick 50 kronor i bonus som trogen Dressmann-kund!

torsdag 18 oktober 2018

Dessa jobbiga ungdomar

Det är skönt att få avreagera sig ibland. Det var lite upprört i bastun igår.

Det började med vikarien på spinningpasset. Hon var visserligen både trevlig och bra och körde hårt med oss, trodde kanske vi var jämnåriga med henne. Men just det var bra, vi är rätt vältränade och orkade rätt bra hennes tuffa träningspass. Men hon pratade ju så fort så man hann inte med att lyssna. Sen var vi igång.

P3 lyssnar jag på ibland där ungdomarna, programledarna, också pratar så otroligt fort och i mun på varandra så man hänger inte med. Och i bastun bredvid vår satt smågrabbarna, 11-12-åringar, och skrek på rätt hög volym. (som väl 11-12-åringar egentligen ska göra) men onödigt just när vi belevade gentlemen njuter i vår bastu.

Annat jag irriterar mig över är mammor med barnvagn som oblygt trippar förbi mig när jag är ute och joggar, sånt svider. Samtidigt som dom pratar i mobilen!

En var irriterad på ungdomarna (OK en del äldre också) som på familjeparkeringen närmast mataffärens entré alltid parkerar bilen närmast entrén medan vi "årsrika" förstås parkerar där man ska och bär matkassarna en bit.

Blå Stetsonhatt,  sidenkravatt o gabardinkostym...
Ungdomar på cykel fick ett eget kapitel. Där råkade jag ut för en incident så sent som i går morse. Men dålig cykelkultur har ju inte bara ungdomar om jag ska vara ärlig, men jag överdriver lite och säger att dom är värst i alla fall. Nedskräpning? Jag känner att jag måste ha lite mer på fötterna innan jag spinner vidare på den tråden.

Men när vi avreagerat oss en stund sa vi som Hasse o Tage i sin låt "Blå Stetsonhatt" att vi är nog bara lite avundsjuka för att dom verkar ha så roligt dom där långhåriga sakerna som pratar så fort.

"Man får väl vänta vid sitt vattenhål på döden som en gammal elefant
eller måste man till Sundbyberg och dansa tango med en tant" sjöng Hasse o Tage.

         
       

måndag 15 oktober 2018

Bra gjort! Imponerande!

Alla behöver en klapp på axeln nån gång. Det är bristvara för oss luggslitna pensionärer, men fint med egotrippad blogg så jag kan ge mig en klapp själv i alla fall. Jag är rätt nöjd med senaste insatsen. 

Installera en ny TV var lite småtrickigt även för 30-40 år sen, men nu skulle det vara busenkelt sa videofilmen jag kollade innan jag bubbade hem en ny häromdan. Bara att slå på strömmen så hittar TV:n nätverket och gör hela jobbet själv...
 
Jo, visst gjorde TV:n en massa själv, men det var massor jag inte fattade ett dugg av och man har ju inga pedagogiska handböcker längre att följa, allt ska man förstå själv. Och vad är egentligen en Smart-TV, jag var inte helt säker när jag började.

"Är du färdig snart? Rapport börjar 19.30!"    Det tog några dar, nästan en vecka faktiskt, men nu är nya kablar dragna, snyggt dragna, och allt fungerar på ett bra sätt.  Några mindre skönhetsfel ska jag ta itu med när jag inte har nåt annat för mig, återkommer.

Några andra saker som jag också är rätt nöjd med återkommer jag också till när jag är trött på motvinden och behöver en klapp på axeln.

Och det händer att jag lyssnar på Povels mästerstycke ibland. Han gjorde också bra saker!     


     

onsdag 10 oktober 2018

Tidsproblem med joggingen

Sommarlovet är oändligt för en tioåring, tid existerar inte, men pensionärslivet för en sjuttiofyraåring är bara ett enda stressande.

Jag var tex igång rätt bra att springa och kom på några korta veckor ner på inte alltför skämmiga kilometertider, men träningen blev bortprioriterad ett tag. Och bloggskrivandet också. Jag vet alla fördomar om tid och pensionärer, men ska vi tex springa så kan man inte fixa det "på lunchen" när man råkar ha en timme ledigt som man kunde en gång.
Filma med mobilen - en gratiskurs för den som har tid

På mina gruppträningsdagar på Actic räcker inte orken till att ta ett milpass med jogging också och på fastedagen är det inte heller så lätt att orka löpträna. Inte heller på helgen med jobb på fritidshuset så vad gör man? Avstå från det sociala på gymmet eller...?

Jo, lösningen är torsdagarna. I morgon har jag planerat in en träningsmil, kanske jag ökar till 15 kilometer. Men ett orosmoln, jag skippade Actic-träningen idag för att mota Olle i grind, halsen är inte helt OK och jag är lite tjockskallig också. Det måste bli bra tills i morgon kl 9.30 då jag tänker ge mig iväg. Kanske får bli bastun ikväll.

En prioriterad dag i veckan helt utan några förpliktelser behövs. För hårklippning, Clas Ohlson, skrivbordsstädning, kabeldragning, bokföring, biblioteket, bilen, källarstädning, hemsidan och en massa annat som jag inte hunnit med senaste veckorna. Och tid för en joggingrunda.

En gratiskurs jag tog häromveckan, "Filma med mobilen" ska jag försöka få tid att laborera med. Dom är på mig och försöker sälja betalvarianten också, "bara 5.000 kr". Skulle gärna vilja ta den men den gör jag förstås inte. Lite för dyrt och jag skulle inte hinna engagera mig så mycket som skulle behövas.   

Ulf Kristersson må ha tidsproblem och en tuff uppgift i veckan med att försöka få till en regering, men jag spelar i en högre division.

fredag 28 september 2018

Slit och släng och Klimatkontot

Jag körde klimattestet på Klimatkontot.se i dag.  Helt OK tror jag. I alla fall nästan.

Avancerad inkoppling
Men jag fick några anmärkningar. Jag flyger 5-6 timmar per år skrev jag, men det var lite mycket tyckte man. 5-6 timmar.... Kör bilen 13-1400 mil på bensin, det var också i överkant, borde ha elbil! Men maten fick jag godkänt på, möjligen kanske jag borde ta ett par köttbullar mindre nästa gång. Nån grad kallare i lägenheten var ett annat förslag. Men jag är rätt nöjd med min klimatpåverkan som i alla fall ligger i underkant för oss svenskar  såg jag i en tabell.

Ska jag radikalt minska hur många ton jag producerar får jag nog leva ett helt annat liv och avstå tom från årets enda flygresa... Men med svenska mått mätt skäms jag alltså inte så mycket.

"Slit o släng" sa man en gång, det är ju sällsynt dumt. Så jag lagar gärna så länge det går. Med tape, lim etc. Eller med ett par böcker som tex det jag använder till vår TV så att den ska fungera. För att det inte ska bli glapp i kontakten har jag ett par böcker som håller kabeln på plats. Lite dumsnålt kanske och det har väl inte direkt med pengar att göra, vad kostar en ny TV? Vi har inte plats för mer än en 40 tummare och en sån är ju inte så dyr, 4-5000 kanske? Men min konstruktion fungerar rätt bra och ger pluspoäng hos Klimatkontot.

Är det kanske lite osolidariskt mot ekonomin i samhället att vara en så här dålig konsument? Jag är lite kluven och kollar reklamen om Tv-apparater  från El-Giganten och Media Markt ibland. Och jag behöver ju inte tala om allt jag gör för Klimatkontot.se.

onsdag 26 september 2018

Äpplen i överflöd

Vilken höst! Äppelträden i hela Sverige har fått fnatt och ger hur mycket frukt som helst.

Vi har fyllda kassar på balkongen och äter så mycket vi orkar. Och fyller frysen med mos. Det får bli mycket gröt och pannkaka i höst med all det här moset.

Vi pratade lite om äpplen i bastun idag. "Jodå, jag äter gärna äpplen, tar ett skalat äpple varje kväll vid TV:n." Vad är det för frökenaktig stil! En annan åt inte så mycket äpplen "för det är ju bara socker". Så lite folk vet, tragiskt. By the way: jag åt äppelkräm som efterrätt idag.

Då kom jag att tänka på Äppelkriget, Svenska Ords fina film om Änglamarken. Längesen jag såg filmen och hittade den på Cmore. Jag får väl kosta på mig ett gratis, prova-på-abonnemang hos C-more och se den. En fin film med miljöaspekter som ju är högaktuellt för jämnan.

Inte minst intressant har jag för mig att slutet av filmen är, när Evert Taube sjunger sin "Änglamark" och hela ensemblen dansar mer eller mindre nakna i äppellunden som dom räddat från den girige tyske miljonärens skumma planer att göra nöjesfält av hela konkarongen.

Här är en liten aptitretare från Youtube sen ska jag kolla hela filmen och käka lite äpplen!




söndag 23 september 2018

Spooky

Övernaturligt - osannolikt - oförklarligt. För inte beror det väl på att jag är slarvig som saker bara försvinner. Här är två skrämmande exempel.

Nu var det min jacka. Min svarta favoritjacka som jag köpt alldeles själv, bara det! Men nu är det en fd jacka.

Himlen var becksvart när jag körde ner bilen i garaget. Becksvart som varslade om att nåt otäckt skulle hända. Jag tog väskan och jackan men prick när jag kom ut ur garaget vräkte molnet ur sig allt regn i en enda skur, skyfall är ett för blekt ord. Även om jag tog en språngmarsch 25 meter till första trapphuset för att ta källarvägen till mitt trapphus så blev jag dyngsur.

Inte mer med det, jag torkade upp under kvällen och på morgonen tänkte jag ta jackan för en promenad, men galgen var tom. Min jacka var en fd jacka! Kvar i bilen? Nix! Tappat den under 25-meterssprångmarschen så att den ligger nånstans? Nix. Jackan finns inte kvar i sinnevärlden!

Spooky! Inte kan väl någon av mina trevliga grannar tagit hand om och lagt beslag på en i så fall dyngsur jacka liggande på backen! Nej då tror jag snarare på nåt övernaturligt. Det är mer troligt.

Som det övernaturliga när min pyjamas försvann! Jag ska väl inte bli alltför privat, men jag sliter inte ut så många pyjamasar så får ni väl tänka själva, men när jag trots allt har, eller har haft, en sån är det väl konstigt att den plötsligt är helt borta den också. Fd pyjamas. Lika spooky det också.

Glömt nånstans? Nej ett så vidlyftigt leverne har jag inte så att jag kan ha glömt den där jag inte borde ha glömt den. Så det är allt nåt övernaturligt det också.

Tyvärr kan jag inte av naturliga orsaker visa i bild det som jag av övernaturliga orsaker blivit av med, men visst är det intressant att jag är med om så mycket över övernaturligt.

Finns nog nån klämmig förening, spiritualism, jag borde gå med i för att hitta min jacka och nattskjorta?       

lördag 22 september 2018

En dag i Stockholm

Rätt skönt att strosa omkring i Stockholm "utan varken mening eller mål" som det heter i en låt.
Vilken?

Snygga spårvagnar och skumt - det ser ju folktomt ut!
Hur som helst så gjorde jag det häromdan och insåg att det var länge sen. En massa nya hus var på gång och utanför Åhléns var biltrafiken borta. Blir Stockholm City nånsin färdigt? Jag rör mig oftast bara där i själva city, Gamla Stan och möjligen över en bit på Söder, och en himla massa människor är det överallt. Fint med alla muséer i Stockholm. Moderna och Medeltidsmuséet fick det bli, men jag gillar mest att trava runt och vila benen ibland på nåt café. Började med en kaffe på Strömkajen utanför Grand för att titta på båttrafiken och andra turister.

För jag får väl kalla mig turist jag också. Kaffe och bulle för 77 kronor på Strömkajen är lite turistigt men helt OK i den miljön och jag unnar mig så sällan en sån här strosardag och vädret var perfekt.

Rätt folktomt här också - på Konserthustappan.
Då är det värre med lunch i centrum. Nu behöver man ju inte äta just 12-13, men även en strosare kan bli hungrig men det var tjyvtjockt överallt. Jag tittade in i säkert 10 ställen, populära förstås och inget för mig. Det är säker så att det är OK för "folk i farten" med trängseln och ljudnivån och jag hade gott kunnat vänta nån timme för att det skulle lugna ner sig men jag tog mig i stället lite vid sidan om där lunchen inte kostade mycket mer än Strömkajs-bullen. Inte för att jag var snål, men så blev det och det var rätt tyst i restaurangen.

Det får väl bli en strosardag till snart, jag hänger inte med i allt nytt som händer. Jag gjorde tom nåt fel med Access-kortet på pendeln så jag blev tillrättavisad både på väg till och från stan så jag får väl göra en sån här tur lite oftare. Som träning.

Vill ju inte att folk ska skaka på huvet och muttra om bönder i stan!

måndag 17 september 2018

Kipchoge och jag springer lite lika

Hjärtat dunkar och vill nästan hoppa ut ur bröstet. Fötterna knappt snuddar marken.

Eliud Kipchoge
Kipchoge slog nytt världsrekord på marathon i går i Berlin. Undrar om inte min löpning påminner lite om honom och hans spurt genom Brandenburger Tor. Jo, jag tror det. Det känns så. 

Svetten rinner från pannan ner i ögonen. Svider. Fartvinden lägger kalufsen bakåt. Svisch sprang jag om en gubbe som var ute och gick. "Heja" ropar en annan på cykel. 

"5 km, speed 7.56" säger rösten i mobilappen och jag ökar och svetten rinner ännu mer. "6 km, speed 7.34".

Närmare stan ökar trafiken så mobilrösten hörs inte längre eller är det fartvinden som brusar allt mer? Här skulle nästan Kipchoge ha svårt att hänga med känns det som och jag trycker på lite extra. Bara en kilometer kvar längs cityringen, sen är jag hemma. Sitter hjärtat kvar i bröstet ända hem?

Jag hade tur med båda rödljusen så jag behövde inte dämpa farten in mot målet. Några unga mammor med barnvagn jag mötte skrattade lite och tänkte nog på sina egna farfarsor och framme vid hissen kunde jag stoppa klockan och kolla tiden.

Jag var lite för långsam första kilometrarna men ökade allt eftersom. På slutet 7.56-7.34-7.42 etc och fick en snittid på 8.06! Men vackert Stickan! Snart framme vid första målet, 8.00 minuter per kilometer!

Jojo, jag vet - vi killar vill alltid vara bäst, så det där är väl inget att komma med. 8.06 - löjligt.

Men kom igen när ni börjar gå mot 75 och liksom jag springer som Kipchoge!

lördag 15 september 2018

Rock Everybody fyller 5 år

Ena jubileet  efter det andra, nu är det rockkören.

Vi firar internt med tårta om några dar, men i kväll visar vi upp oss för allmänheten under Kulturnatten med ett riktigt bra program. Vår musikkultur är väl värd att låta både unga och gamla ta del av.
Starten 2013 uppmärksammades av Vlt
Så slår det mig en tanke.

5 år och kanske 5 framträdanden om året, 20-25 gånger har vi stått på nån scen här i Västerås. Vid varje tillfälle har jag tipsat mina FB-bekanta, mailat några som oförklarligt nog inte håller sig med Facebook, gjort reklam för mina träningskamrater i bastun etc. Inte ens grannarna har kommit undan. Och gamla arbetskamrater förstås.

Inte alltför pushigt. Jag vet att man blir lite avvaktande om man är för ihärdig. Man vill ju inte låta sig påverkas. Men det är lite märkligt hur svårt det är att få sina kontakter att bli publik på våra shower. Typiskt svenskt eller vad?

Men nu i kväll är det Kulturnatten, så alla är väl ute på stan, jag ska kolla lite extra om jag ser någon av dom jag tänker på. Kanske jag har några groupies som smyger i bakgrunden och inte vågar sig fram till artisterna?

Få se i kväll om jag har komplett fel i min analys, då ska jag äta upp min hatt eller nåt sånt.

"I can feel a glowing sensation taking place" sjunger vi

fredag 14 september 2018

Drömmilen närmar sig

Ett års uppehåll och en massa muskelmassa är omvandlat till fettdepåer. Det finns lite att ta itu med.

Norra Vallby
Muskelfästen, höft- fot- och knäleder osv hur mycket som helst har dammat igen och jag var nog lite byxis när jag drog till med några tuffa målsättningar för min nya löparkarriär. Kunde ju gå käpprätt åt pipan.

Lite påverkad av #runforkim, loppet för att hedra Kim Wall, började jag mitt återtåg till joggingspåret, och just idag en månad senare ska mördaren få sitt livstidsstraff bekräftat. Och jag sprang samma dag min första mil på över ett år!

Och vilken mil sen! Jag missade visserligen drömmilen med 4,5 minut men jag är tillbaka på löparbanan!


Lidingöloppet 2017 på 1,18.24 kunde vara ett riktmärke tänkte jag så första målet fick bli milen på 1.20 och idag i strålande höstsol men lite motvind blev det 1.24.30 på premiärmilen! Snabbaste kilometern 8.06 och långsammaste 8.45 med ett snitt på 8.26 ska ner till ett snitt på 8.00 min/km. Inte lätt, men så klart det ska gå! 

Det är en bedrövlig syn att se hr Widmark kravla sig upp ur sängen på morgnarna med sin stela rygg, och det är en bedrövlig syn när han går i sin egen värld när tinnitusen är som värst, men det är en fröjd att se hr Widmark susa fram och knappt nudda marken på joggingturen.

När Roger Bannister klarade den omöjliga drömmilen 1954 klarade  sen alla drömmilen, så blir det för mig också. När drömgränsen 1.20 är sprängd finns inga gränser  kvar! Tankens kraft.   

     

   

måndag 10 september 2018

Slutdebatterat

Nu lägger jag undan partipolitiken ett tag efter gårdagens rysarval.

Det finns så många experter som säger ungefär samma sak så jag har ingen uppgift där att fylla, och tittar jag på min prognos för några veckor sen så stämmer den förstås bra, inga stora överraskningar. Jag är lika stor expert som de flesta andra.

Sossarna (trots katastrofval) ökade rejält och SD fick inte så stor framgång som det pekade på i min prognos för några veckor sen. KD gick bättre och Mp sämre annars var min prognos rätt begåvad.


Valvakan följde jag på SVT och var inte imponerad på grafiken med staplar och jämförande siffror, jag fick sitta själv och räkna procent och vår 32-tumsTV räckte inte till att göra alla siffror synliga (jo, jag överdriver lite, men....) Ingen vill ha tillbaka sifferexercerandet på gamla valvakor, men jag kunde allt komma med några bra förslag. Hör av er! Kanske det var bättre på TV4 eller var det som vanligt mest matlagning där?

Men frågan kvarstår: Vem vill egentligen bli statsminister och varför? Nu blir det väl förstås Ulf Kristersson eller Stefan Löfven, men vilket jobb om det inte blir några majoriteter.

Och SD ska inte släppa fram nån regering där inte SD får inflytande nu bli det taktik och svikna vallöften eller skärper man till sig och tar ansvar? Dramatiskt - valet gick trots allt inte så himla dåligt som man kunnat tro efter en helt unik valperiod med helt unika händelser och 180-graderssvängningar.

Politik är intressant få se vad det blir för regering. En spaning är att i längden kommer man inte kunna hålla SD, främlingsfientligt och rasistiskt, utanför politiskt inflytande om man inte håller sig på vänsterkanten.

Nu har jag muttrat färdigt och får väl köpa större TV till nästa väl.

lördag 8 september 2018

Vem vill bli statsminister?

Jag är imponerad på Stefan Löfven. Och alla andra partiledarna också i och för sig, men mest Stefan Löfven. Hur orkar han och dom?

Ett sånt här valtempo med dagliga TV-debatter utan minsta marginal att säga nåt dumt. Inte vara för rolig, inte för tråkig. Inte bli alltför arg men inte heller alltför mesig. Absolut inte gäspa i en TV-sänd debatt eller för en sekund tänka på nåt privat så att man missar ett påhopp. Aldrig tveka på en siffra, 13 miljarder dit, 10.000 fler poliser och en ökning på 15 %, allt ska sitta utan minsta tvekan.

Proffspolitikerna som skolats in sen ungdomsåren har ett försprång, dom kan ju hålla ett oförberedda föredrag en timme om en cykelpump men Stefan Löfven har ju inte den bakgrunden och inte den svadan, men han klarar sig rätt bra ändå.

Palme bisittare och snyggar till kalufsen 1960
Slutdebatt i går i två timmar, stående utan toapaus, imponerande. Det man kunde sakna var några skyltar med siffror och kurvor som går upp eller ner, det hör väl till en TV-debatt. En kolbit eller nåt annat att vifta med för att visa hur rätt man har.

Förr satt man och debatterade med cigaretten i mun, ofta med bisittare lite bakom som tog fram siffror och argument. Nu ska dom klara allt själva, alla siffror, alla argument. På bråkdelar av en sekund.




Stefan o jag 
Lite konstig uppställning av pulpeterna var det igår, alla på en rad. Naturligare med en halvcirkel kan man tycka, idag har nog alla partiledarna nackspärr.

Slutdebatt igår ändå blir det en duell ikväll mellan Löfven och Ulf Kristersson, imponerande att dom orkar och jag är mest imponerad på Stefan Löfven.

Och båda vill bli statsminister - blir dom snuvade på titeln? Tjejerna är på hugget.

fredag 7 september 2018

Diskretion hederssak.

"Vad har du för kilometertid på joggingrundan?" frågande Calle häromdan men jag krånglade mig ur frågan utan att svara. I klass med att  fråga efter kvinnors ålder och vikt sa jag.

Men nej, så känsligt är det förstås inte, inte ens för en avdankad marathonlöpare som försöker sig på en comeback, och fast det är oviktigt så får jag skylla mig själv. Jag skrev ju själv om mina närmaste mål häromdan och där kan man lätt räkna ut att ett delmål under september är att komma ner på 8 min/km för att när vintern är slut klara 7 min/km. Meningslösa mål men jag har ju själv skrivit så.

Idag på en knapp mil klarade jag 8:41 så jag är på rätt väg i alla fall. Men meningslösa mål - att öht orka springa en mil är viktigare.

Men vi killar - män - gubbar är hopplösa, vi ska alltid jämföra oss och visa att vi är bäst. Minns killen som frågade om en marathontid en gång, 4.19 sa jag och han bara garvade, "det hade jag den där gången jag skadade mig och gick sista milen"  sa han - "du ska inte tro att du är nåt!" betydde det.

Gråsosse
Val på söndag, där är det normalt viktigare med diskretion, men inte för mig - jag gör som mina kamrater Henrik Schyffert och Leif GW Persson och är offentlig hur jag röstar. Henrik, GW och jag har inga problem med att heja på Stefan Löfven. Och jag av samma anledning som herrar Leif o Henrik.

Men valhemligheten är förstås viktig och jag är rätt ointresserad av andras partival. Mer än om någon säger sig stödja Sverigedemokraterna, dom skulle jag vilja klämma på pulsen ordentligt.

"Mitt" parti gör antagligen ett katastrofval i år, men jag hoppas att det är för tidigt än att räkna bort sossarna ut svensk partipolitik även om det blåser högervindar nu och främlingsfientliga partier är på frammarsch.

Och räkna inte bort hr Widmark från löparbanorna än även om kilometertiderna inte matchar tiderna från de fornstora dagarna. Men "lite under 8 minuter" tror jag jag kommer att hamna på med rätt matchning av min träningscoach. 7 minuter kanske blir för tufft...
 



tisdag 4 september 2018

Festen kan börja!

10 år i allmänhetens tjänst! Utsikt från torpet, diverse andra Utsikts-bloggar, Mitt Sjuttital m.fl, m.fl.

Ett par tegelstenar med livserfarenheter är publicerade i huvudsak inom Googles sfär för nuvarande och kommande generationer att ta del av.

Mitt Öppet Hus-firande börjar exakt nu och pågår till midnatt med ett avbrott kl 13.15-17.00 för en sittning jag har med mina 200 groupies i kören. Sång och musik förstås. Intressant hur den hyllningen kommer att bli med specialskrivna hyllningssånger!

Menyn idag blir naturligtvis mina favoriter. Buffébordet står dukat med:




           HALLONSODA






               ÄPPLEN


                                 

                              

                                ÄNNU MERA ÄPPLEN








                      OCH EN OST. Herrgårds.














Hallonsoda, äpplen och ostsmörgås. Jag bjuder flott när jag firar!                   


Nu är klockan 10.00 här på 5:e våningen och portarna öppnas.     

                             VÄLKOMNA!!

måndag 3 september 2018

Dan före dan

Alla har väl sina datum som betyder lite extra. Bortsett från  födelsedagar, bröllopsdagar och sånt. Nu tänker jag mer på andra typer av viktiga datum. Här är ett urval av mina:

7 juni, 7 november, 2 november, 12 maj, 20 augusti m.fl. Kanske 23 april också. Till alla datum hänger ett årtal också förstås.

Det är sällan jag uppmärksammar dom här datumen och slår på stort med flaggor och musik, mer att jag noterar mina framgångar lite tyst för mig själv, man ska ju inte förhäva sig fick man läa sig på 50-talet. Du ska inte tro att du är nåt!

Men nu vankas klang och jubelfest i morgon, den 4:e september. Jubileernas jubileum. Festernas fest!

Inbjudan har tidigare gått ut där intresserade fått meddela önskemål att få deltaga på festen, men då ansökningarna varit svåra att prioritera har sekretariatet inte kunnat hantera ansökningarna, så förutsättningarna är ändrade!

SAMTLIGA intresserade vänner och ovänner är välkomna till ett Öppet Hus på 5:e våningen här på Karlsdal tisdagen den 4:e september. För att i någon mån hantera besökarskarorna har vi två slots, 10-13.15 och 17.30-24.00. Efter midnatt drar vi gemensamt ut på stan för att rulla hatt och måla stan röd, så det är lämpligt att ta med nödvändiga attiraljer, dvs hatt och rödfärg.

Presenter mottages gärna och som alternativ om fantasin tryter går det bra att swisha!

Väl mött med sång och tal på mitt 10-års-jubileum! Vad det handlar om skrev jag häromdan, men har du glömt vad det handlar om är du extra välkommen. Då har du lika dåligt minne som jag så vi kan ta varandra i hand och bilda klubb som man sa en gång i tiden, har glömt när!
           

onsdag 29 augusti 2018

Röstat och klart! Hur ska det gå?

Lite rebellisk gick jag till röstlokalen på Stadsbiblioteket igår. För första gång röstade jag i kortbyxor och T-shirt. Nog var det mer stil förr när slips och nystruken skjorta var obligatoriskt i röstlokalen.

Träffade som vanligt några andra förtidsröstande bekanta och som vanligt körde vi det där skämtet att det är bra att vara ute i tid om man skulle trilla av pinn innan valdagen. Det kommer väl inte att hända men hur blir det med valresultatet?

Väljarna är så rörliga numera så det kan väl hända saker in i det sista, men så här nån vecka innan verkar det peka åt nåt sånt här:

Ja nu kommer det nya mätningar varje dag, men ungefär så här har det låtit:

S 24-26% - katastrofval,
SD 19-23% -katastrof det också men en otrolig ökning för SD,
M 18-20% - dåligt
V   8-11% - dom blir glada
C   8-10% - ganska glada
Mp  5- 7%  - rätt glada dom också
L     5-6% . - mediokert
KD 3-5% - får dom över 4 blir dom glada. Stödröster från M som vanligt?

En vecka kvar, men nu ska jag sätta ut hakan och tippa hur det kommer att bli till slut:

S ökar nog lite sista veckan efter sitt senaste förslag om föräldraledighet, och SD, C och Mp hamnar nog i överkant av min prognos, kanske KD också men de övriga hamnar i mitten eller underkant på prognosen. Det är bara min känsla

S-förslaget om mera ledigt för barnfamiljer är säkert välkommet för dom familjerna men "i min ålder" är det annat jag skulle vilja prioritera.  Men jag brukar ställa upp när dagis är stängt, kanske ersättningen kan fördelas vidare? Annars tänker jag naturligtvis mer på pensionärsskatten, äldrevård och sånt.

Men tärningen är kastad - valkuvertet är igenklistrat och nu avvaktar jag valresultatet! Få se om det det blir stora överraskningar från prognoserna.             

     

tisdag 28 augusti 2018

Eftertänksam innan festen

Vecka 36 blir en enda klang och jubelfest men nu är det vecka 35. Den här veckan kör jag några ord om eftertankens kranka blekhet.

Först vet jag inte riktigt vad Shakespeare egentligen menade, men det låter ju bra och seriöst. Var det Hamlet själv som sa det? Tage Danielsson skojade  till det med "Först när helvetet gör stjärten stekhet, kommer eftertankens kranka blekhet". Tage, så där får man väl inte säga, vad skulle Wille tänkt.

Men för att ta fasta på Tages spaning är det väl bra att vara eftertänksam lite tidigare än när lågorna i underjorden kommer alltför nära så det är nog rätt tid just idag att vara lite eftertänksam.

Vi tog en runda på Erikslund idag, Jag tittad bl.a. in på MediaMarkt för att kolla lite teknik, men jag är frånåkt, jag fattar inte förkortningarna på prylarna längre. Travade runt på IKEA och en massa andra affärer också men jag blev alldeles slut. Efter 3,5 timme styrde vi hemåt när v i inte orkade längre och hade knappt handlat ett dugg, min fantasi och köplust har sinat.

Nu är klockan halv tre och jag borde lägga mig och sova middag en stund för inte bara köplusten utan också orken har också sinat. Det är ingen riktig fart på gubben längre.

Det skulle pigga upp med en joggingrunda, det vet jag, men det är inte som förr att bara ge sig ut. Nu måste jag allt sova en stund först. Jag trodde jag skulle vara utvilad efter sommaren, men....

OK, det är vanligt att det känns lite segt just när sommarn är slut och det blir snart bättre. En tupplur, sen fortsätter planeringen inför jubileumsveckan. Och till helgen blir det en utflykt så nu känns det redan bättre. 



     

måndag 27 augusti 2018

Drar ihop sig till Jubileum på 5:e våningen



Jubileumsveckan närmar sig! Och redan idag är det lite av ett jubileum - prick 10 år sen jag såg den första Mamma Mia-filmen, nu har jag sett tvåan, Mamma Mia - here we go again! Har inspelningen av trean börjat redan?

Mina förberedelser går enligt plan, eller snarare överträffar planen, men pga stressen inför jubileet blir det idag bara ett kort konstaterande att det kommer att bli ett minnesvärt jubileum.Jag hinner inte skriva mer.

Och betr. filmen så rekommenderas alla musikälskare att se filmen. Det görs för få musikfilmer numera.

Så till Björn o Benny: Thank you for the movie - and the music. 

lördag 25 augusti 2018

Dagens spaning: 600.000-klubben.

Spanarna i P1 höststartade igår och jag startar min spaningssäsong idag. Tre exempel och en slutledning. Jag har spanat in 600.000 som har en speciell betydelse för mig. Tre exempel:

Det finns 600.000 körsångare i Sverige, och jag är en av dom. Dessutom, utan mig hade det bara varit 599.999 så jag är dessutom en betydelsefull körsångare.

Björnöns brantaste backe
Det finns 600.000 fritidshus varav jag har ett. Delat med Margareta visserligen men ändå. Småaktiga räknenissar kan kanske anmärka att den rätta siffran bara är 575.000 men då ska du veta att jag räknat i ett antal svartbyggen så jag har torrt på fötterna.
 
Och idag på motionsrundan sprang jag 600.000 centimeter. Här är mina tre exempel, jag är förföljd av talet 600.000.

Googlar man på 600.000 ser man att det är det högsta beloppet man får låna med Bankid utan säkerhet. Det är inte aktuellt för dagen, men kan ju vara intressant ändå att veta.

Dagens 600.000 centimeter i joggingspåret var egentligen tänkta att bara bli 500.000, men min lata kropp är inte van längre att springa, magen reagerade. Så det blev att antal avstickare ut i terrängen när magen blir orolig av allt skumpande. Seriöst borde en joggingrunda vara det första en läkare ordinerar till patienter som har en krånglande mage.

Och seriöst är jag imponerad på mig själv i joggingspåret. Backiga spåret på Björnön och jag gick inte en meter! I den brantaste backen susade en tjej förbi och utan att tappa fart fick jag upp mobilen och fick en suddig bild på henne längst uppe på krönet samtidigt som jag höll undan för ett ungt par som flåsade mig i nacken. Imponerande, men just det kanske inte hade med dagens spaning att göra men ändå.

600.000 på lönekontot kan jag inte skryta med och inte heller 600.000 inlägg på mina bloggar, men dyker jag på något mer exempel återkommer jag och vill någon vara med i 600.000-klubben så går det bra.

Men slutledning då? Jo 600.000 är ett rätt bra tal helt enkelt. Tex 600.000 sekunder delat med 60 sekunder blir 10.000 minuter, det är sånt vi funderar på vi medlemmar i 600.000-klubben, så välkommen med din ansökan. Vi finns snart på Facebook.

måndag 20 augusti 2018

Succé för min pensionärsblogg

Framgångarna bara fortsätter! I min videoblogg, "In my seventies" har jag vid ett tvåtal tillfällen haft två gilla och någon gång tom fler och nu i min pensionärsblogg "Mitt Sjuttital" ser jag att på bara några dar ökade antal besökare med över 30 procent!  Framgångarna bara fortsätter!

Klart att det finns ett behov av bloggar för äldre och jag har under ett helt decennium svarat för den tjänsten för mina ålderskamrater  men en 33-procentig  ökning av antalet besökare på en vecka har jag aldrig varit med om.

Jag säger som King Louie: "Jag har nått opp, till högsta topp, men ändå är jag ej nöjd!"

Besökarsiffrorna är en sak, men det jag alltid saknat är en återkoppling till besökarkretsen, men jag känner på mig att nu, när jag är så etablerad kommer det att lösa sig. I och med valet 2018 kommer jag att ha ett extra stort ansvar att förklara politiska frågeställningar, trösta och muntra upp dom som gått på pumpen med sitt parti och höra med segrarna hur dom ser på livet. Och förutom politiken finns det så mycket annat som trycker mina ålderskamrater.

Sjuttitalister! Förenen eder! Prenumerera på er vägvisare genom livet mot okänt mål, läs och följ dessa rader så kommer vägen att vara lättare för er att streta fram på!

Spännande nu: Förra inlägget började lite trevande med 3 läsare, jag själv och Margareta som läste inlägget två gånger. Så plötsligt hade inlägget fått en läsare till och alltså ökat med 33 procent! Nu är jag spänd över att se om utvecklingen håller i sig.

Snart, om några veckor, har jag mitt 10-årsjubileum som pensionärsbloggare. Förväntningarna här på redaktionen är uppskruvade inför festen. Vill du vara med på festen så kan du göra en notering i kommentarsfältet i det här inlägget och ange varför just du vill vara med och fira. En lycklig vinnare kommer att utses!

fredag 17 augusti 2018

Min tuffaste utmaning

Prata inför folk är den värsta utmaningen för många men det var länge sen det var en utmaning för mig. Ja, en jättepublik skulle jag nog vara lite byxis för och det finns en hel del annat jag är tveksam att jag skulle kunna klara. Men nu står jag banne mig inför den tuffaste utmaningen av dom alla.

Vid övermogen ålder, 74 år, och inte löptränat på nästan ett helt år är jag igång att springa igen. Start 10/8 med en två-kilometersvända (!!). Så kort har jag väl aldrig sprungit tidigare och det var rätt jobbigt. Segt men ändå rätt OK. Fick lite ont i knät på slutet - hade jag hållit upp för länge?

Idag dubblade jag till fyra kilometer med nio-minuterstempo! Pinsamt kort och pinsamt långsamt! Men inget ont i knät! Regnsjukt och småkallt men jag är igång!

Det värsta med den här utmaningen kanske blir motivationen och att sätta upp rimliga mål, men det är fint att köra utmaningen lite offentligt så här. Kanske man kan få en klapp på axeln nån gång, det är en bra morot.

Och kul vore det om nån likasinnad kunde bli inspirerad och matcha utmaningen. Jag har satt upp fem mål för mig själv - finns det nån annan i övermogen, alternativt mogen, alternativt omogen  ålder som matchar de här målen: 

Utmaningen startade 10/8 2018.

Första delmålet: Innan september är slut - milen på 1.20
Andra delmålet: Innan nyår -                     milen på 1.10
Tredje delmålet: Innan mars är slut           två mil på 2.30
Fjärde och femte delmålen;                       to be decided

Tärningen är kastad, vem matchar min tuffaste utmaning?
 

söndag 12 augusti 2018

Valkompassen 2018

Kul när det går mot val och frågan är: är det dags att byta parti? Vända kappan efter valvinden? Jag testade några valkompasser idag.
Klassisk från 1957 

Utan att tänka så mycket på frågorna utan bara svara spontant fick jag ganska lika resultat i alla valkompasser. Men inte helt lika, jag kanske kör några varv till under valkampanjen.

Men i alla tester är det S, Mp och V som ligger bäst till och i en test överraskade Fi och kom på 2:a plats. Och längst ner hamnade oftast SD, KD, och M. Medan L o C hamnar lite mitt emellan.
   
Kommunalt i Västerås kom L på 2:a plats, det var lite intressant och jag ska alltså köra dom här testerna fler gånger. Men det verkar inte blir partibyte den här gången heller. Såklart jag inte köper "mitt" parti till 100% i alla frågor, men så här med lite blandade frågor hamnar man nog rätt så rätt om man väljer det laget. 

Idag, 12 augusti, kommer valaffischerna upp så valtemperaturen kommer att stiga nu. Och prognoser och analyser varje dag. Ryssarna och andra nationer är igång för att störa och utspelen kommer att dugga tätt. Jag är barnsligt road av valrörelser.

Men valaffischer år 2018??? .Och valstugor.... Jo, alla sitter inte och munhuggs på Twitter och Facebook. Affischen från 1957 är riktigt klassisk och används lite omgjort fortfarande.

 I kväll är det gängkriminaliteten som ska diskuteras. The race is on.

lördag 11 augusti 2018

#runforkim

Lördagen 10 augusti 2018 gick ett antal motionslopp runt om i världen under hashtaggen #runforkim. Den 10 augusti 2015 sprang tjejer runt om i Sverige motionslopp med titeln "Springande Tjejer".

Almunge 10 aug 2015
2015 sympatisprang jag med Elisabeth och  "Springande Tjejer" i Almunge och nu 2018 sprang jag för mig själv, en alldeles egen #runforkim i Svassla-skogen.

Båda loppen var manifestationer för kvinnor som tragiskt och brutalt blivit mördade, Ida 2015 i joggingspåret och Kim för prick ett år sen 2017 i en ubåt. Vidriga mord men så fint att just joggare och löpare hedrar kvinnorna med att samlas och springa tillsammans, prata om dom och visa dom aktning och sympati.

Om det inte vore så tragiskt med kvinnomord kunde jag ta fram nåt personligt positivt, eller förresten jag gör det. 10 aug 2015 med loppet för Ida o 10 aug 2018 med loppet för Kim är två positiva lopp för mig.

Jag tappar motivationen att springa lite då och då men dom här två augustiloppen har gjort att jag kommit igång igen. Efter 2015 blev det både ett marathon och ett Lidingöloppet som jag trodde skulle bli min svanesång för motivationen tog slut hösten 2017. Men så kom #runforkim och i går kom jag igång igen hoppas jag. Två träningar Svassla-skogen och det går riktigt bra att springa!

Om det blir  nån mer tävling återstår att se, men just nu känner jag mig motiverad att ge joggingen en chans till. Och jag har en kagge som jag skulle vilja minska, det är motivation nog.

Och tappar jag motivationen nån mer gång tänker jag på 10 augusti 

tisdag 7 augusti 2018

Klimatet en valfråga

Det låg rätt bra i tiden att damma av min odyssé genom sjuttitalet just nu, en dryg månad innan valet 2018, ett av det mest svårtippade valet på länge. Så att jag kan få göra mina analyser.

Som vanligt har jag hjälp av Frank Sinatra, mitt stöd genom livet. Sinatra sa ang."Just in time": "I was lost, the losing dice were tossed, my bridges all were crossed etc."  Och så "Just in time" kom jag att tänka på min gamla blogg! Och valet som närmar sig. Jag känner ansvaret.

Helt jämnt idag mellan blocken idag med SD däremellan på 20 procent. Kan gå hur som helst.

Lugnt med skandaler än så länge, men partistrategerna sitter väl och fiskar på var sitt håll och hoppas på napp med nåt riktigt smaskigt, men det räcker nog inte med en obetald TV-licens eller en Toblerone längre.

SD har gått ut hårdast och försöker få sossarna som ansvariga för en himla massa ont på 20-30-40-talet, tom nazisternas illdåd i Tyskland. Dom fick ihop en rätt välgjord valfilm som jag såg i går kväll, men det var mest sånt som man har hört förut. Riktigt otäckt med tvångssteriliseringar, rasbiologi mm. Hur tänkte man på den tiden och det låg i tiden, många partier stod bakom, men såklart är det enbart S som SD  skjuter in sig på. Få se hur debatten kommer att låta, S får nog inte mycket stöd av de andra partierna som också var inblandade kan man tro.

Blir det så här nästa sommar?
Men SD:s framgångar stannar nog upp om klimatet blir en valfråga, dom har ju inte någon klimatpolitik alls. Hoppas dom backar rejält.

Men deras valfilm var "Del 1", vad har dom i "Del 2"? Skandaler om andra partier eller fortsätter dom S-spåret? Och jag tror nog SD skjutit sig själv i foten. Vidrigheterna på 20-30-talet var i en annan tid men SD:s främlingspolitik är ju nu. Och idag hade dom backat några procent.

Jag hoppas klimatfrågan blir stor i valet. För sent eller "Just in time?"

söndag 5 augusti 2018

Sommar i stugan

Jag läste en artikel idag om stan och landet. Fördelar och nackdelar. Bra exempel men nu hittar jag den inte, men jag kände igen mig i mycket.

Det klassiska är ju att stadsbor, ju större stad desto mer påtagligt, har en nedvärderande attityd mot lantisar men ändå vill dom gärna vill ha en liten stuga på landet, en fot i myllan.

Almungeungarna
Vi har som vanligt bott på Stentorpet i Sala hela sommaren så vi är väl mest lantisar kan jag tänka. Kanske nån gång att det kännas att man vill ta en liten tur och se hur världen ser ut bakom kurvan där bort i backen, men det här livet byter jag ändå inte gärna bort mot jobbiga flygresor eller bilresor i stressig trafik på semesterresor runt om i världen. Ja, vi är ju sådär omoderna också så vi tänker att vi kan väl hjälpa till att hålla klimatet i schack genom att låta bli att resa så mycket. De flesta av våra vänner tävlar i vem som flyger mest och oftast.

Just i de här dagarna längtar man inte till Portugal, där ligger temperaturen runt 50 grader och skogsbränder härjar, i Sverige har vi haft långa perioder med runt 35 och rekordmånga bränder. Japan har haft många dödsfall i hettan, Kanada också. Naturliga vädervariationer? En meteorolog skrev att vädret är dopat i år, det är som att hoppa 3 meter i höjdhopp, vi borde oroa oss mer skrev han. Läge för krigsrubriker!

Vår Astrakan ger rekordskörd   
Det här borde väl komma upp i valdebatten som en superhet SUPERHET fråga, vilka partier vill vara med i den debatten? Inte SD i alla fall. "Varmaste vädret på 250 år" tog några SD:are som bevis på att det minsann var varmt förr också, nä inte behöver man oroa sig. Och Alliansen har väl lovat att ta bort flygskatten har jag för mig så jag tror det laget satsar lite mindre på klimatet än det röda laget.



Alla oroar sig alltså inte för klimatet och i stugan kan man alltid sitta i skuggan eller svalka sig i ån om det blir för jobbigt. Men ytterligheterna i vädret blir allt ytterligheta, det är väl lite oroande. Hur blir vädret i vinter, sånt funderar jag på. Buskallt eller håller värmen i sig över vintern? Med ytterlighetsvädret numera blir det nog ytterlighetskallt. Fimbulvinter. Då övervintrar vi hemma i stan.

En bra sak med en sommar i stugan är att man inte gör av med så mycket pengar. En glass borta vid campingen bara, annars är det inte så mycket som frestar här. Och lite skenheligt har vi bokat en flygresa vi också till hösten, men en resa om året kanske är OK.

lördag 4 augusti 2018

Oh Lord it's hard to be humble

....
Snyggt!
......
When you're perfect in every way
I can´t wait to look in the mirror
Cause I get better looking each day
To know me is to love me
I must be a hell of a man
Oh Lord, it´s hard to be humble
But I'm doing the best that I can

Efter ett halvår med bloggen i träda och gott om tid att fundera så har de här visdomsorden stått upp allt tydligare för mig - I must be a hell of a man! 74 år, i blomman av min levnad! Så jag kan helt enkelt inte låta världen vara utan mina visdomsord allt så mycket längre.

Under min frånvaro på nätet har inget i Sverige varit sig likt. Vintern var konstig och våren också. och sen en sommar som ingen nu levande nånsin varit med om i Sverige. Har mer känts som Medelhavet.

4:e augusti idag och valet närmar sig, men ingen riktig sprutt på valtempen än här på Stentorpet. På Facebook har jag fått lägga mina SD-vänner i frösaboxen, jag orkar inte med dom. SD kommer säkert att göra ett bra val och så klart att alla inte behöver tycka precis som jag (även om allt skulle bli så mycket bättre då) men debattklimatet på Facebook var så oborstat och obegåvat så jag väljer bort dom tv. Men ett intressant val blir det. Vare sig Kristersson eller Löfven blir statsminister. Eller Åkesson.

Vänd-Tia har varit favoritspelet senaste veckorna och det är intressant att Selma,7 år, är den allra största experten. Hon har en klockren analys av vad som är de bästa dragen och har knutit upp svansen på mig hela tiden. Intressant hur hon så självklart förstår vad som är bäst. Där är det lätt att va´ humble och inse att inte alltid gammal är äldst.

Samma sak i Snapchat som jag kämpar med att försöka förstå och hela tiden får fråga Nelly som är champion i den grenen. Men bortsett från Snapchat och Vänd-Tia så......

Och i nästa vecka så ryker sommarfrisyren - I get better looking each day.

Så nu är bloggen uppfriskad igen. Så får jag tänka lite mer vad jag ska skriva nästa gång.

onsdag 4 april 2018

Mitt liv som Youtuber

Nej det blev inte så glassigt att Youtuba som jag trodde, men efter 10 år vid skrivmaskinen och bloggen utan att mer än några enstaka gånger komma över 20 läsningar så var det dags att prova något nytt.

15 inlägg på 2,5 månad är rätt OK och faktiskt har jag en gång fått en spontan, positiv kommentar IRL! Succékanalen, som jag kallar min "In my seventies"  levererar. På väg att bli en framgångssaga.

Visst inser jag att "folk" tycker att det här är larvigt, att vuxna människor inte ska fåna sig så här, och visst inser jag att mina ålderskamrater får jag aldrig, aldrig med på båten. Men jag kör på ett tag till ändå.

Mitt resereportage till Tällberg var rätt bra, direktionen har redan noterat en bokningsuppgång, och instruktionsfilmen hur man hämtar en Samsung S9 på posten kan nog folk ha nytta av.

Putin är skakad!
Reklamfilmen för "Rocken Lever" var helt avgörande för succén för Rock Everybody och försäljningen av hålslag och häftapparater har nått nya rekordhöjder har jag hört.

Succékanalen "In my seventies" gör skillnad, det är bara här på redaktionen livet lunkar på i samma rytm. Här märker vi ingen större skillnad.

Trump känner sig hotad!
Eller förresten: ryssarna börjar en militärövning just idag väldigt nära Sveriges gränser. Har min framgång på något sätt påverkat det?

Och Trump lämnar Syrien efter att ha "bankat skiten ur IS" han så presidentlikt sa häromdan. Är det möjligen så att han har kommit på nån ny att banka skiten ur? Han kanske är irriterad på en viss konkurrent på Sociala Medier?

Men det är lugnt, jag har bra utsikt här från 5:e våningen om ryssarna eller Trumpen närmar sig. Så jag hinner säkert förstöra alla bevis.

Så här är livet som en framgångsrik Youtuber. Putin är putt och Trump är trumpen.

Som Povel brukade säga: Men över alltihopa lyser Moder Sol, så sura inte grabbar! Jag kanske inte håller på så länge.                 

   

tisdag 16 januari 2018

Jag har blivit Youtuber!

Ojdå, hur hamnade du här? Jag har ju gjort ett uppehåll!

Men tack, det var bra tänkt men det dröjer ett tag innan den här bloggen uppdateras, jag har vandrat vidare och framträder tillsvidare i min videoblogg. Och i samband med det har jag valt en engelsk titel med förhoppning att få följare långt utanför Sveriges gränser.

In My Seventies (vilket töligt namn, kunde väl varit lite mer slagkraftigt) är en videoblogg som sjösattes på Sveriges Deppigaste Dag, 2018-01-15.

Premiärinslaget visas här och jag rekommenderar starkt alla att för det första titta på det här inslaget och sen med det snaraste prenumerera. Nya inslag kommer att komma ut varje vecka och det spekuleras redan på bygden vilka nödvändiga produkter som kommer att lanseras i kommande inslag.

Kolla in premiärinslaget och prenumerera sen på "In My Seventies" på Youtube!

 
 

fredag 12 januari 2018

Livet går vidare

Nu rullar det på.

Det händer så mycket i Mitt Sjuttital, men så lite jag hinner dokumentera här. Så nu får mina läsare fundera själva ett tag och undra vad som händer med gamle gubben Widmark.
Fredag och dagens träning gick ovanligt bra  

Vid dagens pass på Actic dök två nyopererade träningskamrater upp på träningen igen, livet går vidare även om man blir vissen mellan varven i den här åldern. Min Tinnitus tar sig och blir allt kraftigare, men där hjälper ingen operation men en stödgala på SVT för att samla in några 100 miljoner till forskningen kanske kunde göra skillnad.   

Men nu tror jag jag bara satsar på Facebook och Instagram ett tag, då behöver man ju inte skriva så mycket och det är ju där folk finns.

Och just idag läser jag i tidningen att Mark Zuckerberg har annonserat att Facebook ska bli lite mer socialt i sin största förändring någonsin. Dom vill ha mer kommentarer, så det är klart att man vill hänga med! Vilken timing av mig att jag tänkte så här just idag innan jag hunnit läsa Aftonbladet, man kunde tro jag ingår i ledningsgruppen för Facebook. Har du missat det kan du höra vad man säger på Aftonbladet här

Mitt behov av att skriva får jag tillgodose på annat sätt.

Hej på ett tag! Livet går vidare och Mitt Sjuttital rullar på i raketfart!

Med vänliga hälsningar,

ÖW.

torsdag 11 januari 2018

Business as usual

Nu är det oxveckor och klockan är ställd på morgnarna. Allt är som vanligt igen.

Årets första styrelsemöte igår med många punkter nu på Att Göra-listan, träningarna är igång och idag kör vi 5:2 igen. Jag har glömt hur man rullar tummarna.

Här är några nedslag i Mitt Sjuttital bara för att få upp farten i den här spalten efter några dagar AFK:

* Tvättade bilen i förrgår för jag tänkte den kunde få stå rentvättad i källarn några dar men det var ju meningslöst. Vi behövde veckohandla per bil idag och nu tvättar jag den nog inte förrän de första vitsipporna slagit ut.

* Min skrivare lever sitt eget liv och har gett mig gråa hår några dagar. Fungerat fint från mobilen och surfplattan men inte från datorn. Jag börjar bli för gammal för sånt här. Behöver support och ingen av mina yngre närstående har tänkt tanken att bosätta sig inom gångavstånd från klanens gamlingar. Men hur det nu var så fick jag igång skrivaren igen, men gu' vet vad jag gjorde. Men det börjar bli lite jobbigt med IT.
Min barndomskamrat o jag ska på läger. Till Kisa.

* Vi har ibland synpunkter på vår hyresvärd, men vid tre tillfällen i rad har jag bett om support och inom minuter har felet åtgärdats, senast igår. Kanske man kan lägga över IT-supporten dit också?

* Min barndomskamrat, yngre än jag, har varit sjuk ett tag och dog häromdagen, inte bra. Tur i alla fall att vi hann träffas för en lunch för 5-6 år sen.

* Pensionen ökade lite i år för en gångs skull - valår! Marginellt visserligen i jämförelse med löner förstår jag men alltid något. Och hyran ökade måttligt så jag får påökt  med ett par hundra i månaden. Det ska jag fira på lämpligt sätt när pensionen kommer den 19:e.

* Min köttkonsumtion dokumenteras dagligen och ligger utan speciella åtgärder klart under min gräns, 75 g/dag.

* Till sist har vi sett fatt alla TV-serier vi följer och missat när vi mest kollat Barnkanalen. Och snart nog är det årets första After Work på Pitchers.

Och i o med den här rapsodin är det nu Business As Usual i Mitt Sjuttital.

lördag 6 januari 2018

Några vänliga ord kan man kosta på sig

Två i hushållet men vi släpar ändå hem mat varenda dag känns det som. Idag hade jag hjälp att bära.

Griniga gubben kom inte in. 
Storhandlar med bil varannan vecka ändå blir det en daglig promenad till affärn. För oss två! Tänker ibland på barndomen med tre hungriga ungar hemma och ingen bil, vilket släp! Mjölken släpade vi barn ofta hem från mjölkaffärn i 3-literskannor men resten av släpandet skötte oftast hemmamammorna själva.

Idag hade jag alltså bärhjälp. När vi gick förbi den låsta grinden stod kille där och försökte komma in. Jag ser honom mest varje dag  och idag grejade med kodlåset som krånglade. Han kom inte in och jag skojade lite om tekniken men han svarade bara med en lång harang svordomar som varken Selma eller jag hört förut. Honom slutar jag nog att hälsa på.

Bra bärhjälp
I affärn släpade Selma på matkorgen och i kassan såg kassörskan att min fil var för gammal, dom hade inte hunnit plocka undan filen med  gårdagens datum. Nån annan hade säkert snörpt på mun men "Jag tar den ändå, den håller sig några veckor till", sa jag och den slapp jag betala.

En kund till Systemet intill frågade kassörskan lite ledsen varför Systemet var stängt. "Röd dag idag!"  sa hon till honom. "Det var nog lika bra att han inte får så mycket att dricka idag" sa hon till mig. "Men han såg snäll ut som de flesta av dom med såna problem." 

Fint att det finns så positiva snabbköpskassörskor där jag går och handlar varje dag.

Några vänliga ord kan man kosta på sig och på väg hem mötte vi griniga gubben igen men vi låtsades inte om honom. Vi ville inte lära oss fler fula ord idag, Selma och jag.

torsdag 4 januari 2018

Killgissa, cringe och doxa

"Killgissa" är ett av årets nyord jag nog kommer att använda. Ett bra ord.

Alla killar killgissar regelbundet, det törs jag säga utan att nån ska påstå att det är en killgissning. Här i bloggen är det lätt att bli avslöjad men jag killgissar ofta. Dumt för när jag drar till med nåt tveksamt är det ju bara ett par knapptryckningar på Google för att bli avslöjad.

Så många solbilder jorden runt cirkulerar just nu på nätet
så jag passar på att bjuda på en från sommarstugan   
Men som sagt alla killgissar, bra ord. I bastun killgissas det friskt. vi karlar tror oss kunna allt och tror oss vara experter på allt. Vi slänger oss med siffror och detaljer utan ha nåt på fötterna. Killgissning! ska jag muttra nästa gång jag hör ett osannolikt påstående.

Jag skulle lätt kunna ge några exempel men nöjer mig med italienaren i samband med ett marathon  med bestämdhet påstod att svenska gick bra att använda på Island, hans favoritresemål. Han fick tro det och pratade på om likheten mellan isländska och svenska. Han var så entusiastisk och ville förklara nåt som han inte hade en minsta aning om för mig. Han fick tro det, man behöver inte alltid munhuggas med killgissare.

"Cringe" kanske jag kan använda ibland, jag kände mig lite cringe på gymmet idag. Sprang en halvtimme på löpbandet och kom upp i 3,5 kilometer! Cringe! Samma sak i förrgår, då blev det 3 kilometer. 6,5 km på två träningar. Visserligen är det alltför många som aldrig springer 3-3,5 km, men som gammal långdistanslöpare känns det lite cringe med såna här löplängder.

Och nu har jag i praktiken doxat mig själv.


                

onsdag 3 januari 2018

Ska man bry sig om miljön

Jo det ska man väl och i efterdyningarna av Henrik Schyfferts TV-serie "Köttets lustar" kör jag en test nu under 20 veckor när jag tänkt dokumentera mitt köttätande. Henrik satte ett mål på 75 g/dag, det kanske är ett bra mål för mig också.

Jag har dålig koll på hur mycket kött jag äter, jag bara tror att jag är rätt måttlig, så jag började nu igår att mäta och notera allt kött jag äter. Jag ska inte avsiktligt försöka undvika kött har jag tänkt utan jag kör bara på som vanligt och noterar så det blir rättvist. Och det började bra om man nu ska ha så låga siffror som möjligt.

Nyårsdagen 0 gram, och i går 5 gram. Kanske mindre. Några flingor bacon på torsken bara för att få lite extra god smak.

Nu inför valåret hoppas jag det blir bra snack om miljön, och det första jag tänker är att det vore bra med bra riktmärken, tex för hur mycket kött som är OK. Är 75 gram/dag OK eller kanske det finns utrymme för 100 gram. Och om man tränar hårt kanske man kan få extra tilldelning.

Sen har ju jag min käpphäst, utsläppen från flyget. Lite besviken ser jag på hr Schyfferts Instagram på nyårsafton en hälsning från Sidney! Flyger till Sidney med gumman sin för några korta dagar över nyår med allt utsläpp. Så klart några av hans följare höjer på ögonbrynen och kommenterar:

"Hmmm... äta kött ska man inte, av miljöskäl, men flyga tvärs över världen, det är OK?"  skrev någon.

Ja det är inte lätt att göra rätt. Den biologiska mångfalden hotas om inga kossor längre håller landskapet öppet har jag hört och det är ju dumt. Flygskatt är dumt tycker dom som inte ser något samband mellan flyg och miljö, och höjd bensinskatt är inte populärt. Nästan 400000 nya bilar 2017 - bra? Jo, fint att det går bra för Sverige förstås, men....

En bekant drog ner till Seychellerna för några korta dagar över nyår för några svalkande drinkar vid poolkanten och kostade på sig lite extra utsläpp, så där håller det på. Ska man bry sig?

Men jag håller alltså koll på köttet nu och hoppas på mycket fakta och bra debatter i valrörelsen om miljön.

tisdag 2 januari 2018

Lunchkollen - bara en sallad.

Ett stående inslag, men längesen sist. Åtminstone en gång i månaden ska jag göra mina nedslag bland stans näringsställen och testa lunchkvaliteten. Samtidigt blir det en intressant dokumentation av vad en äldre gentleman föredrar för mat där han stretar på i Sitt Sjuttital.

Den här lunchen jag recenserar  åt vi redan på Nyårsafton. Vi tog en lunchpromenad på stan, kanske skulle vi stöta på nån bekant? Nix, men när det magen började svida tänkte vi oss nåt ätbart. Nåt lätt som inte konkurrerade ut nyårsmiddan till kvällen. "Bara en sallad" lät bra. Det kan ju vara hur gott som helst.

Men det var så mycket lunchgäster överallt och vi ville inte trängas men på Öhrmans var det för ovanlighetens skull rätt gott om plats, vi fick tom fönsterbord! Vi hamnar ofta där för en fika, men nu skulle det alltså bli en sallad och ett glas vatten, bra nog för en lunch och det kan man väl inte misslyckas med?

"Ost och skinka" är min favorit och Margareta tog för en gångs skull också det, men det var nog den sämsta sallad jag nånsin ätit. Det brukar ju alltid vara gott men här var det bara några bitar tråkig skinka och lite riven ost, en "bara en sallad" som jag inte vill orda mer om. Margareta sparade hälften men jag offrade mig och åt upp nästan allt, men nu glömmer vi den och Öhrmans "bara en sallad" testar vi nog inte mer. Jo en sak till, Öhrmans är ju ett bageri, nog hade man väl kunnat bjudit på en liten brödbit till salladen, den kostade ju i all fall 95 kronor. Näst sämsta OoS-salladen jag ätit.

För ur minnenas arkiv dyker den allra sämsta OoS-salladen upp, Filipstad i somras. Lunchstopp på resa. En Thailändsk servering hade sallad på menyn. Fint! Snabbt och lätt när man har några timmar kvar i bilen och inte vill äta för kraftigt. Dom tog 5 kronor för kranvattnet och OoS-salladen blev inte ens halväten.

Jag glömde att ta den obligatoriska bilden av maten men lika bra var det. Öhrmans får 1 poäng, thailändarna i Filipstad 1 minus.

Men lunchpatrullen patrullerar vidare när magen börjar kurra.

måndag 1 januari 2018

Jubileumsåret 2018

Lite tagen efter 2,5 timme vid TV:n och Nyårskonserten från Wien kan jag komma igång lite med huvudknoppen och kroppen i Throwback Thursday-stil. Vad hände förra nyåret kanske.

Jo, det var nyårsfirade hemma då också, same procedure. Och vi hade småbarna några dar, det ska vi ha i år också. Jag blev vissen att par dar in på nya året med snuva och feber, det ska jag inte råka ut för i år men jag började kalla mig "kulturarbetare" just då runt nyår, det gör jag fortfarande.

Jag skrev nåt om sprickor på hälen, det har jag råkat ut för i år igen men jag har tuben från Scholls med salva kvar och det har redan blivit bättre. Jag funderade förra nyåret lite inför 2017 och skrev lite om ditten och datten och handen på hjärtat var det rätt likt det här årsskiftet. Som vanligt. alltså. Ingen större utveckling.

Åren tidigare då, ännu längre tillbaka? Fint med en blogg att titta tillbaka i även om det här inte är en pedantisk dagbok. Förra året tog jag en fin promenad i ett soligt väder och ett år var det lite snö tom, i år har jag suttit framför TV:n mest hela när det  har regnat hela dan, det är bra att notera tills jag kollar här nästa nyår.

TV med musik. Nyårskonserten tog drygt 2,5 timme. På det ett minnesprogram om Frank Sinatra, 2 timmar. Slutade precis så jag hinner knappa ner det här innan The Povel Ramel Story börjar. En timme med musik av ett annat geni!

Bäst och passa på idag, när småbarnen kommer blir det Barnkanalen om det nu ska tittas på TV, men det ska vi inte göra, då ska vi leka. Men nu är klockan 18.30, nu är det dags för Povel!

Go' fortsättning.

P.S. På tal om långa kvällar framför TV:n kan jag nämna TV-kvällen före jul med Ingmar Bergmans "Fanny och Alexander". Långa versionen, drygt 5 timmar i ett sträck sevärt varenda minut! D.S.

P.P.S. Det där med "Jubileumsåret" är lite falsk marknadsföring. Jag har inte kommit på så mycket att jubilera än, men det blev den där rubriken. Jag får fylla det efterhand under året med sånt som är värt att kalla jubileum