söndag 23 september 2018

Spooky

Övernaturligt - osannolikt - oförklarligt. För inte beror det väl på att jag är slarvig som saker bara försvinner. Här är två skrämmande exempel.

Nu var det min jacka. Min svarta favoritjacka som jag köpt alldeles själv, bara det! Men nu är det en fd jacka.

Himlen var becksvart när jag körde ner bilen i garaget. Becksvart som varslade om att nåt otäckt skulle hända. Jag tog väskan och jackan men prick när jag kom ut ur garaget vräkte molnet ur sig allt regn i en enda skur, skyfall är ett för blekt ord. Även om jag tog en språngmarsch 25 meter till första trapphuset för att ta källarvägen till mitt trapphus så blev jag dyngsur.

Inte mer med det, jag torkade upp under kvällen och på morgonen tänkte jag ta jackan för en promenad, men galgen var tom. Min jacka var en fd jacka! Kvar i bilen? Nix! Tappat den under 25-meterssprångmarschen så att den ligger nånstans? Nix. Jackan finns inte kvar i sinnevärlden!

Spooky! Inte kan väl någon av mina trevliga grannar tagit hand om och lagt beslag på en i så fall dyngsur jacka liggande på backen! Nej då tror jag snarare på nåt övernaturligt. Det är mer troligt.

Som det övernaturliga när min pyjamas försvann! Jag ska väl inte bli alltför privat, men jag sliter inte ut så många pyjamasar så får ni väl tänka själva, men när jag trots allt har, eller har haft, en sån är det väl konstigt att den plötsligt är helt borta den också. Fd pyjamas. Lika spooky det också.

Glömt nånstans? Nej ett så vidlyftigt leverne har jag inte så att jag kan ha glömt den där jag inte borde ha glömt den. Så det är allt nåt övernaturligt det också.

Tyvärr kan jag inte av naturliga orsaker visa i bild det som jag av övernaturliga orsaker blivit av med, men visst är det intressant att jag är med om så mycket över övernaturligt.

Finns nog nån klämmig förening, spiritualism, jag borde gå med i för att hitta min jacka och nattskjorta?       

lördag 22 september 2018

En dag i Stockholm

Rätt skönt att strosa omkring i Stockholm "utan varken mening eller mål" som det heter i en låt.
Vilken?

Snygga spårvagnar och skumt - det ser ju folktomt ut!
Hur som helst så gjorde jag det häromdan och insåg att det var länge sen. En massa nya hus var på gång och utanför Åhléns var biltrafiken borta. Blir Stockholm City nånsin färdigt? Jag rör mig oftast bara där i själva city, Gamla Stan och möjligen över en bit på Söder, och en himla massa människor är det överallt. Fint med alla muséer i Stockholm. Moderna och Medeltidsmuséet fick det bli, men jag gillar mest att trava runt och vila benen ibland på nåt café. Började med en kaffe på Strömkajen utanför Grand för att titta på båttrafiken och andra turister.

För jag får väl kalla mig turist jag också. Kaffe och bulle för 77 kronor på Strömkajen är lite turistigt men helt OK i den miljön och jag unnar mig så sällan en sån här strosardag och vädret var perfekt.

Rätt folktomt här också - på Konserthustappan.
Då är det värre med lunch i centrum. Nu behöver man ju inte äta just 12-13, men även en strosare kan bli hungrig men det var tjyvtjockt överallt. Jag tittade in i säkert 10 ställen, populära förstås och inget för mig. Det är säker så att det är OK för "folk i farten" med trängseln och ljudnivån och jag hade gott kunnat vänta nån timme för att det skulle lugna ner sig men jag tog mig i stället lite vid sidan om där lunchen inte kostade mycket mer än Strömkajs-bullen. Inte för att jag var snål, men så blev det och det var rätt tyst i restaurangen.

Det får väl bli en strosardag till snart, jag hänger inte med i allt nytt som händer. Jag gjorde tom nåt fel med Access-kortet på pendeln så jag blev tillrättavisad både på väg till och från stan så jag får väl göra en sån här tur lite oftare. Som träning.

Vill ju inte att folk ska skaka på huvet och muttra om bönder i stan!

måndag 17 september 2018

Kipchoge och jag springer lite lika

Hjärtat dunkar och vill nästan hoppa ut ur bröstet. Fötterna knappt snuddar marken.

Eliud Kipchoge
Kipchoge slog nytt världsrekord på marathon i går i Berlin. Undrar om inte min löpning påminner lite om honom och hans spurt genom Brandenburger Tor. Jo, jag tror det. Det känns så. 

Svetten rinner från pannan ner i ögonen. Svider. Fartvinden lägger kalufsen bakåt. Svisch sprang jag om en gubbe som var ute och gick. "Heja" ropar en annan på cykel. 

"5 km, speed 7.56" säger rösten i mobilappen och jag ökar och svetten rinner ännu mer. "6 km, speed 7.34".

Närmare stan ökar trafiken så mobilrösten hörs inte längre eller är det fartvinden som brusar allt mer? Här skulle nästan Kipchoge ha svårt att hänga med känns det som och jag trycker på lite extra. Bara en kilometer kvar längs cityringen, sen är jag hemma. Sitter hjärtat kvar i bröstet ända hem?

Jag hade tur med båda rödljusen så jag behövde inte dämpa farten in mot målet. Några unga mammor med barnvagn jag mötte skrattade lite och tänkte nog på sina egna farfarsor och framme vid hissen kunde jag stoppa klockan och kolla tiden.

Jag var lite för långsam första kilometrarna men ökade allt eftersom. På slutet 7.56-7.34-7.42 etc och fick en snittid på 8.06! Men vackert Stickan! Snart framme vid första målet, 8.00 minuter per kilometer!

Jojo, jag vet - vi killar vill alltid vara bäst, så det där är väl inget att komma med. 8.06 - löjligt.

Men kom igen när ni börjar gå mot 75 och liksom jag springer som Kipchoge!

lördag 15 september 2018

Rock Everybody fyller 5 år

Ena jubileet  efter det andra, nu är det rockkören.

Vi firar internt med tårta om några dar, men i kväll visar vi upp oss för allmänheten under Kulturnatten med ett riktigt bra program. Vår musikkultur är väl värd att låta både unga och gamla ta del av.
Starten 2013 uppmärksammades av Vlt
Så slår det mig en tanke.

5 år och kanske 5 framträdanden om året, 20-25 gånger har vi stått på nån scen här i Västerås. Vid varje tillfälle har jag tipsat mina FB-bekanta, mailat några som oförklarligt nog inte håller sig med Facebook, gjort reklam för mina träningskamrater i bastun etc. Inte ens grannarna har kommit undan. Och gamla arbetskamrater förstås.

Inte alltför pushigt. Jag vet att man blir lite avvaktande om man är för ihärdig. Man vill ju inte låta sig påverkas. Men det är lite märkligt hur svårt det är att få sina kontakter att bli publik på våra shower. Typiskt svenskt eller vad?

Men nu i kväll är det Kulturnatten, så alla är väl ute på stan, jag ska kolla lite extra om jag ser någon av dom jag tänker på. Kanske jag har några groupies som smyger i bakgrunden och inte vågar sig fram till artisterna?

Få se i kväll om jag har komplett fel i min analys, då ska jag äta upp min hatt eller nåt sånt.

"I can feel a glowing sensation taking place" sjunger vi

fredag 14 september 2018

Drömmilen närmar sig

Ett års uppehåll och en massa muskelmassa är omvandlat till fettdepåer. Det finns lite att ta itu med.

Norra Vallby
Muskelfästen, höft- fot- och knäleder osv hur mycket som helst har dammat igen och jag var nog lite byxis när jag drog till med några tuffa målsättningar för min nya löparkarriär. Kunde ju gå käpprätt åt pipan.

Lite påverkad av #runforkim, loppet för att hedra Kim Wall, började jag mitt återtåg till joggingspåret, och just idag en månad senare ska mördaren få sitt livstidsstraff bekräftat. Och jag sprang samma dag min första mil på över ett år!

Och vilken mil sen! Jag missade visserligen drömmilen med 4,5 minut men jag är tillbaka på löparbanan!


Lidingöloppet 2017 på 1,18.24 kunde vara ett riktmärke tänkte jag så första målet fick bli milen på 1.20 och idag i strålande höstsol men lite motvind blev det 1.24.30 på premiärmilen! Snabbaste kilometern 8.06 och långsammaste 8.45 med ett snitt på 8.26 ska ner till ett snitt på 8.00 min/km. Inte lätt, men så klart det ska gå! 

Det är en bedrövlig syn att se hr Widmark kravla sig upp ur sängen på morgnarna med sin stela rygg, och det är en bedrövlig syn när han går i sin egen värld när tinnitusen är som värst, men det är en fröjd att se hr Widmark susa fram och knappt nudda marken på joggingturen.

När Roger Bannister klarade den omöjliga drömmilen 1954 klarade  sen alla drömmilen, så blir det för mig också. När drömgränsen 1.20 är sprängd finns inga gränser  kvar! Tankens kraft.   

     

   

måndag 10 september 2018

Slutdebatterat

Nu lägger jag undan partipolitiken ett tag efter gårdagens rysarval.

Det finns så många experter som säger ungefär samma sak så jag har ingen uppgift där att fylla, och tittar jag på min prognos för några veckor sen så stämmer den förstås bra, inga stora överraskningar. Jag är lika stor expert som de flesta andra.

Sossarna (trots katastrofval) ökade rejält och SD fick inte så stor framgång som det pekade på i min prognos för några veckor sen. KD gick bättre och Mp sämre annars var min prognos rätt begåvad.


Valvakan följde jag på SVT och var inte imponerad på grafiken med staplar och jämförande siffror, jag fick sitta själv och räkna procent och vår 32-tumsTV räckte inte till att göra alla siffror synliga (jo, jag överdriver lite, men....) Ingen vill ha tillbaka sifferexercerandet på gamla valvakor, men jag kunde allt komma med några bra förslag. Hör av er! Kanske det var bättre på TV4 eller var det som vanligt mest matlagning där?

Men frågan kvarstår: Vem vill egentligen bli statsminister och varför? Nu blir det väl förstås Ulf Kristersson eller Stefan Löfven, men vilket jobb om det inte blir några majoriteter.

Och SD ska inte släppa fram nån regering där inte SD får inflytande nu bli det taktik och svikna vallöften eller skärper man till sig och tar ansvar? Dramatiskt - valet gick trots allt inte så himla dåligt som man kunnat tro efter en helt unik valperiod med helt unika händelser och 180-graderssvängningar.

Politik är intressant få se vad det blir för regering. En spaning är att i längden kommer man inte kunna hålla SD, främlingsfientligt och rasistiskt, utanför politiskt inflytande om man inte håller sig på vänsterkanten.

Nu har jag muttrat färdigt och får väl köpa större TV till nästa väl.

lördag 8 september 2018

Vem vill bli statsminister?

Jag är imponerad på Stefan Löfven. Och alla andra partiledarna också i och för sig, men mest Stefan Löfven. Hur orkar han och dom?

Ett sånt här valtempo med dagliga TV-debatter utan minsta marginal att säga nåt dumt. Inte vara för rolig, inte för tråkig. Inte bli alltför arg men inte heller alltför mesig. Absolut inte gäspa i en TV-sänd debatt eller för en sekund tänka på nåt privat så att man missar ett påhopp. Aldrig tveka på en siffra, 13 miljarder dit, 10.000 fler poliser och en ökning på 15 %, allt ska sitta utan minsta tvekan.

Proffspolitikerna som skolats in sen ungdomsåren har ett försprång, dom kan ju hålla ett oförberedda föredrag en timme om en cykelpump men Stefan Löfven har ju inte den bakgrunden och inte den svadan, men han klarar sig rätt bra ändå.

Palme bisittare och snyggar till kalufsen 1960
Slutdebatt i går i två timmar, stående utan toapaus, imponerande. Det man kunde sakna var några skyltar med siffror och kurvor som går upp eller ner, det hör väl till en TV-debatt. En kolbit eller nåt annat att vifta med för att visa hur rätt man har.

Förr satt man och debatterade med cigaretten i mun, ofta med bisittare lite bakom som tog fram siffror och argument. Nu ska dom klara allt själva, alla siffror, alla argument. På bråkdelar av en sekund.




Stefan o jag 
Lite konstig uppställning av pulpeterna var det igår, alla på en rad. Naturligare med en halvcirkel kan man tycka, idag har nog alla partiledarna nackspärr.

Slutdebatt igår ändå blir det en duell ikväll mellan Löfven och Ulf Kristersson, imponerande att dom orkar och jag är mest imponerad på Stefan Löfven.

Och båda vill bli statsminister - blir dom snuvade på titeln? Tjejerna är på hugget.

fredag 7 september 2018

Diskretion hederssak.

"Vad har du för kilometertid på joggingrundan?" frågande Calle häromdan men jag krånglade mig ur frågan utan att svara. I klass med att  fråga efter kvinnors ålder och vikt sa jag.

Men nej, så känsligt är det förstås inte, inte ens för en avdankad marathonlöpare som försöker sig på en comeback, och fast det är oviktigt så får jag skylla mig själv. Jag skrev ju själv om mina närmaste mål häromdan och där kan man lätt räkna ut att ett delmål under september är att komma ner på 8 min/km för att när vintern är slut klara 7 min/km. Meningslösa mål men jag har ju själv skrivit så.

Idag på en knapp mil klarade jag 8:41 så jag är på rätt väg i alla fall. Men meningslösa mål - att öht orka springa en mil är viktigare.

Men vi killar - män - gubbar är hopplösa, vi ska alltid jämföra oss och visa att vi är bäst. Minns killen som frågade om en marathontid en gång, 4.19 sa jag och han bara garvade, "det hade jag den där gången jag skadade mig och gick sista milen"  sa han - "du ska inte tro att du är nåt!" betydde det.

Gråsosse
Val på söndag, där är det normalt viktigare med diskretion, men inte för mig - jag gör som mina kamrater Henrik Schyffert och Leif GW Persson och är offentlig hur jag röstar. Henrik, GW och jag har inga problem med att heja på Stefan Löfven. Och jag av samma anledning som herrar Leif o Henrik.

Men valhemligheten är förstås viktig och jag är rätt ointresserad av andras partival. Mer än om någon säger sig stödja Sverigedemokraterna, dom skulle jag vilja klämma på pulsen ordentligt.

"Mitt" parti gör antagligen ett katastrofval i år, men jag hoppas att det är för tidigt än att räkna bort sossarna ut svensk partipolitik även om det blåser högervindar nu och främlingsfientliga partier är på frammarsch.

Och räkna inte bort hr Widmark från löparbanorna än även om kilometertiderna inte matchar tiderna från de fornstora dagarna. Men "lite under 8 minuter" tror jag jag kommer att hamna på med rätt matchning av min träningscoach. 7 minuter kanske blir för tufft...
 



tisdag 4 september 2018

Festen kan börja!

10 år i allmänhetens tjänst! Utsikt från torpet, diverse andra Utsikts-bloggar, Mitt Sjuttital m.fl, m.fl.

Ett par tegelstenar med livserfarenheter är publicerade i huvudsak inom Googles sfär för nuvarande och kommande generationer att ta del av.

Mitt Öppet Hus-firande börjar exakt nu och pågår till midnatt med ett avbrott kl 13.15-17.00 för en sittning jag har med mina 200 groupies i kören. Sång och musik förstås. Intressant hur den hyllningen kommer att bli med specialskrivna hyllningssånger!

Menyn idag blir naturligtvis mina favoriter. Buffébordet står dukat med:




           HALLONSODA






               ÄPPLEN


                                 

                              

                                ÄNNU MERA ÄPPLEN








                      OCH EN OST. Herrgårds.














Hallonsoda, äpplen och ostsmörgås. Jag bjuder flott när jag firar!                   


Nu är klockan 10.00 här på 5:e våningen och portarna öppnas.     

                             VÄLKOMNA!!

måndag 3 september 2018

Dan före dan

Alla har väl sina datum som betyder lite extra. Bortsett från  födelsedagar, bröllopsdagar och sånt. Nu tänker jag mer på andra typer av viktiga datum. Här är ett urval av mina:

7 juni, 7 november, 2 november, 12 maj, 20 augusti m.fl. Kanske 23 april också. Till alla datum hänger ett årtal också förstås.

Det är sällan jag uppmärksammar dom här datumen och slår på stort med flaggor och musik, mer att jag noterar mina framgångar lite tyst för mig själv, man ska ju inte förhäva sig fick man läa sig på 50-talet. Du ska inte tro att du är nåt!

Men nu vankas klang och jubelfest i morgon, den 4:e september. Jubileernas jubileum. Festernas fest!

Inbjudan har tidigare gått ut där intresserade fått meddela önskemål att få deltaga på festen, men då ansökningarna varit svåra att prioritera har sekretariatet inte kunnat hantera ansökningarna, så förutsättningarna är ändrade!

SAMTLIGA intresserade vänner och ovänner är välkomna till ett Öppet Hus på 5:e våningen här på Karlsdal tisdagen den 4:e september. För att i någon mån hantera besökarskarorna har vi två slots, 10-13.15 och 17.30-24.00. Efter midnatt drar vi gemensamt ut på stan för att rulla hatt och måla stan röd, så det är lämpligt att ta med nödvändiga attiraljer, dvs hatt och rödfärg.

Presenter mottages gärna och som alternativ om fantasin tryter går det bra att swisha!

Väl mött med sång och tal på mitt 10-års-jubileum! Vad det handlar om skrev jag häromdan, men har du glömt vad det handlar om är du extra välkommen. Då har du lika dåligt minne som jag så vi kan ta varandra i hand och bilda klubb som man sa en gång i tiden, har glömt när!