måndag 18 november 2019

Höstservice

Helt gratis var det inte, men höstservicen av min skröpliga lekamen var överkomligt dyr  kanske tom billig och värd priset.

Åtminstone ögonen: 1400 för undersökning, två operationer och ögondroppar: Överkomligt, och ett perfekt resultat! Men nu behöver jag nya glasögon också också, där kan det dra iväg.

Öronen blir i kronor billigare, 2 eller 3 gånger 140, 280-420, trots att resultatet säkert kommer att bli magert, men mina öron har ändå rätt att bli lite uppmärksammade av sjukvården. Och uppåt 420 kr för att bli lite ompysslad kanske inte är så farligt för att kolla av sin obotliga Tinnitus. Härtill är jag nödd och tvungen och jag har ett möte inbokat på Hälsovårdscentralen på eftermiddan.

Men snart nog ska bilen servas! Usch. Där drar det iväg tusenlappar utan att man har riktig koll. Oljebyte, bromsar, torkarblad.... Såklart är det fint att ha bil, men kostnaden kan ju dra iväg så oplanerat och jag börjar ibland leka med tanken att vara utan bilen. Tufft  så det dröjer väl, och vår lilla mademoiselle är rätt ny fortfarande men bilpool ska visst vara bra sägs det.

Annat som behövs servas och kollas under hösten har jag rätt bra koll på: varma kläder, broddar mm. Nya vinterskor köpte jag i förra veckan och handskarna är inne på femte vintern och lika fina - jag är rätt bra rustad eter höstservicen.

onsdag 13 november 2019

Är jag gammal eller är jag gammal?

Vi patienter i väntrummet var ungefär lika gamla, 70-75. Vi satt och väntade på att bli av med vår gråstarr och få nya linser.

Men även yngre kan drabbas. En kompis runt 55 blev opererad härom veckan och ett par andra bekanta gjorde det båda två runt 50. En enkel, smärtfri operation med modern teknik.

Jag satt med ett par lättpratade tanter i väntrummet och vi hajade allt till alla tre när doktorn kom och hälsade. Vi trodde det var en praktikant. Såna fördomar man har hur en läkare ska se ut.

En liten tunn, späd flicka. Knappt 18 på lite håll, men OK då, på närmre håll så kanske 25 och ev. något år till. Så gamla vi kände oss vi tre i väntrummet. Men med den nya tekniken med laser hade det nog kännts värre med en 50-60-årig fetlagd "herr doktor", darrhänt och blasé. Det var nog tur att det vår unga späda flicka som skiftade linser i våra ögon och hon var riktigt duktig. Numera är jag klarsynt på en helt ny nivå.

Idag skiftade jag däck på bilen, men där behövde jag inte känna mig gammal. Det finns ju inga som skiftar däcken själv nuförtiden, möjligen gubbar i min ålder, så i väntrummet idag var jag med råge äldst  Jag har också tröttnat att skifta däck själv och kände mig lite ungdomlig idag. Härligt med däckhotell!

Men i morrn är det dags att känna sig gammal igen. Örondoktorn heter Ellen och lite fördomsfullt känns det som att jag fått en riktigt ung doktor igen. Absolut inget fel med det, men jag vet ju att det finns inget att göra med ett hopplöst fall, så det är nog ingen annan av läkarna som vill ha hand om en lomhörd gammal gubbe.       

måndag 11 november 2019

Ålderstecken

Rynkorna i ansiktet och skrynkliga händer är inte så farligt. Det hör till när man blir äldre. Tänker lite långsammare, lite stabbigare gång, balansen. Starr. Hörseln.

Det mesta är bara att acceptera, men fint att det är rätt enkelt att fixa gråstarren. Med laser.

Ena ögat fixade jag härom veckan, skulle jag ta det andra också? Där var det så lite starr. Men så snart jag såg skillnaden bokade jag tid för det högra också, jag har närmast ett Instagram-sepiafilter på högra ögat, det filtret ska bort.

280 kronor kostar det, tar mindre än 20 minuter och jag har tid i morgon. Det har hänt mycket med ögonen och de flesta äldre får starr. Om man inte fixar ögonen för 44000. Det får man slanta upp själv, men då slipper man både glasögon och starr men jag borde väl ha varit lite yngre då tänker jag. För att det ska löna sig.         

Hörseln verkar värre att fixa. Jag har hört att det kommit så mycket nya manicker så jag har en tid på hälsocentralen på torsdag hos Ellen. Hoppas hon kan skicka mig vidare till en örondoktorn.

Kanske det finns nån ny manick jag skulle kunna ha nytta av, men troligen inte, det är nog kört. Om 10-15 år möjligen har man hittat Tinnitus-knappen för dom har kommit en bit på väg på Karolinska har jag läst.

Bara inte det är dom forskarna som Karolinska vill göra sig av nu med med deras dåliga ekonomi som jag hörde häromdan. Och jag skulle vara nöjd om jag bara kunde få byta program ibland. Havsbrus och vågskvalp, fågelkvitter, braskaminen? Eller i alla fall lite storbandsjazz. 

   

måndag 28 oktober 2019

Tips på smuggling

På dagstur till Åland kan man se dom, horder med folk som släpar på sina kärror med öl. Överfyllda kassar och väskor.

Jag kan inte EU-reglerna för alkoholköp och jag minns inte varför Åland fick nån slags undantag med alkoholköp, men folk verkar uppskatta den här möjligheten som dom släpar hem sina överfulla kärror. Det verkar inte finnas nån begränsning och handlar man för några tusenlappar kanske man kan tjäna några hundringar, vad vet jag. Vi köpte väl några flaskor vi också och lite godis, men nån stor vinst blev det väl inte.


Men Eckerölinjen bjöd på ett suveränt viltbord, det är jag sugen att prova igen nån gång. Riktigt bra! Kostar normalt 310 kr och för oss en fredag 380 kr inkl buss och båt. Prisvärt! Det var evigheter sen vi tog en Ålandstur och inte minst viltbordet är nog en orsak att det är så populärt. Och så får ju folk släpa hem sina ölkärror.

Men vi hittade en godare gobit i butiken att smuggla hem, det ska vi satsa på nästa gång. Åländskt svartbröd.

Det är 10 dar sen nu vi köpte brödet som vi hushållit på sen dess och idag tog vi de sista skivorna. 10 dar och brödet var i princip lika gott idag som när vi köpte det för 10 dar sen!

Det tar 2 dar att baka och sen ska det ligga till sig i två dar innan man börjar äta det, så jag törs nog inte försöka baka det själv, men det är värt att leta efter det här på hemmaplan. Nånstans säljer man väl Åländskt svartbröd i Sverige också.

Men hittar jag inget tar vi snart nog en tur igen och släpar hem Åländskt svartbröd på kärran och fyller frysen.

Pilsner kan man ju köpa på Konsum.

söndag 27 oktober 2019

Yrke: Influencer

Tillvaron i Mitt Sjuttital har hackat lite på tomgång. Soppatorsk. Dålig stil för en influencer.

Men så fick jag en högrevsgryta till middag igår, det var vad som behövdes för att få igång tankeverksamheten.

Nu var det visseligen lördag i går, men en söndagsmiddag runt en god gryta eller kanske en söndagsstek med grönsaker och en god sås och hela familjen samlad, det är sånt man saknar här i sjuttitalet. Brysselkål, svart vinbärsgele. Efterrätt med glass och grädde och kaffe på maten. Maten är så tillkrånglad numera och söndagsmiddagarna är sen länge passé. Back to basics, back to söndagssteken.

Och inte hade jag nån nytta heller av dagens extra timme bär vi fick vintertid. Kanske för sista gången om nu det här att ställa om klockan avskaffas i år. I morse vaknade jag utvilad kl fyra och låg några timmar och tittade i taket innan jag lyckades somna om nån timme så att jag inte störde Margareta alltför tidigt. Sommar/vintertid kan man gott sluta med.

Min höstförkylning är avklarad men Margaretas har just satt fart. Och min gråstarr är borta nu på ett öga, det är sånt vi i sjuttitalet håller oss sysselsatta med. Hörselproblem och stel i ryggen, inte undra på att man hackar lite på tomgång ibland.

Men som influencer känns det fint att tipsa om ett inslag i dagens Nyhetsmorgon på TV4. Optimist eller pessimisat och en undersökning i Boston visade att vi optimister, jodå trots soppatorsk hör jag dit, vi optimister lever längre och är friskare. Och man kan påverka sig själv att bli optimist. Pricksis vad jag bruka säga jag också. Kolla TV4-programmet.  Han körda med några tips jag också kommit fram till, nästan så jag hade kunnat sitta där hos TV4 och berätta. Så fint att få vara influencer! Grattis till dig som jag får influencera.

Nu ska jag kolla en film på SVT Play med Nils Poppe. En influencer på sitt sätt från förr som aldrig hackade på tomgång.           
             

onsdag 9 oktober 2019

Bevara Kristiansborgsbadet!

Mycket är bra år 2019 i Mitt 70-tal, väldigt mycket!

Men mycket är dumt i världen också. Krigen i Jemen och Syrien, gängkriminaliteten, klimatförändringarna, mygel och elände, SD-svansens hatinlägg på nätet och en massa annat. Nedrustning av sånt som fungerade så bra en gång men som nu ska privatiseras och konkurrensutsättas. Gamlingarna i åldringsvården är olönsamma kunder. Man suckar uppgivet.

Kriget i Jemen är värre, men det här är också dumt, riktigt riktigt dumt:

Privatiseras? Vem vill köpa? 
Kristiansborgsbadet i Västerås lever farligt och har en osäker framtid. Dumt. Det är möjligen nåt som invånarna i Västerås kan överleva om nu badet kommer att stänga och ge plats för dyra lägenheter i stället, men så himla dumt! Ett så fint bad, centralt i Västerås! Att bara komma på tanken att i privatiseringsivern släppa ut ett fint bad på marknaden till en oviss framtid.

Så klart ska man var rädd om skattekronorna och det finns många behov i en kommun där skattepengarna behövs, men att släppa ett fungerande bad när det nybyggda fina badet redan ett par månader efter öppnandet är knökfullt, ja överfullt, är inte så bra milt sagt

Presumtiva köparna fick inte bygga så mycket bostäder som dom ville i parken utanför badet så intresset svalnade och dom hoppade av. Tänk om det gick att stoppa den här privatiseringsidén! Kristiansborgsbadet som är så fint, men det är väl inte ett tillräckligt starkt argument kanske. Att det är fint alltså.

Nu hoppas vi på Facebook-gruppen "Kristiansborgsbadets vänner" som på 4-5 dar har fått över 1000 medlemmar. Alla partier utom Vänsterpartiet vill sälja badet, himla dumt! Kanske dom andra partierna ändrar sig när FB-gruppen blir tillräckligt stor. Men jag är skeptisk.   

Bevara Kristiansborgsbadet!     
   


måndag 30 september 2019

Greta Thunberg i USA

Otroligt hur "hela alltet" med Greta Thunbergs Skolstrejk för Klimatet har utvecklats. Vilket genomslag!

Häcklas och hånas av besserwissrar och klimatförnekare men hyllas av desto fler. Jag hoppas för allas skull att det snart kommer några positiva effekter, åtgärder och siffror om klimatet i hela den här turbulenta tiden så inte allt engagemang bara rinner ut i sanden.

Jag vet inte vad jag tror, men kanske de här massdemonstrationerna har nått sitt maximum nu i sept 2019, eller håller dom ut till klimatkonferensen i Chile i december?

Ät mindre kött, flyg mindre, dämpa köphysterin... Jag, som en gammal gubbe på 75, gör så gott jag kan och pensionsutbetalningens storlek varje månad gör automatiskt att man flyger mindre och handlar måttligt. Kanske lönesänkningar eller åtminstone dämpad löneutveckling för alla vore det bästa för klimatet, men det låter sig väl inte göras?

Stekt falukorv med lök. Hör av dig för receptet.
Vi äldre blir både allt äldre och allt fler, vi kostar allt mer när vi blir sjuka, för det blir vi, men där finns det pengar att spara har jag förstått av hur sjuka äldre behandlas. Vi äldre har svårt att göra en Pensionärsstrejk för Åldringsvården och skulle nog inte heller få massorna att samlas med plakat om satsningar för äldre. Och klimatet är viktigare.
Men som tur är är jag inte där än så att jag behöver omvårdnad.

"Ät mindre kött" då? Jo, det gör jag men jag har nog svårt att gå över till en helvegetarisk eller vegansk livsstil. Jag ser inte vinsten för det vare sig för mig eller klimatet. Inte ens för djuren, men det kan jag utveckla en annan gång.

Så igår vattnades det i munnen när kvällsmaten stod på spisen: Stekt falukorv med lök! Kalas.

Jansson, kålpudding, stekt salt sill, bacon, torsk och lax och mellan varven kanske en hamburgare! Och som nu falukorv med lök. Men även massor av vegetariskt förstås, men jag håller mig nog allt på min hälsosamma blandning  av min mat som både är god och rätt klimatsmart.

Och heja Greta!

torsdag 19 september 2019

75-årsfirande i fyra månader!

Uppvaktning undanbedes brukar jag försöka med, men det blev tvärtom!

Kanaltur med mat i aktersalongen
75-årsdan firade vi "i stillhet" på Tyrol med det fantastiska Mamma Mia-partyt och så fick det bli en tårtbit på Midsommarafton i stället för klanen. Men vad händer sen?

Jo, först en kanaltur på Hjälmare Kanal. En riktigt fin tur som jag gärna gör om en annan gång igen. Fin natur, bra mat, rymligt, avkopplande. Tänk att jag knappt visste om att den här turen fanns.


Guldpennor med stil
 
Så blev jag också presentad med fina guldpennor. Min kollega i körbranschen,
Kjell Lönnå, stoltserar alltid med två guldpennor i bröstfickan, det hade Annika observerat och tyckte att jag borde vara lite värre, tre stycken!
En Caran dÁche 849 och två 407:or, nu kan jag alltid glänsa lite extra.

Uppsala Kulturmaraton
Men jag blev lite fundersam när Elisabeth bjöd in mig till en lämplig halvmara. "Finns det egentligen  någon lämplig sån"   tänkte jag, jag slutade ju att springa för över tre år sen. Jo hon lurade visserligen med mig på ett millopp härom året, men nog har jag sett min löparkarriär som avslutad. "Lämplig halvmara" skrev hon... "Får väl se" tänkte jag jag.

Så gick några veckor när jag funderade på saken innan jag tog fram mina nerslitna joggingskor. En tvåkilometersrunda till mossen på drygt 9 minuter per kilometer. Pinsamt.

Men efter drygt två månaders träning var jag ändå hjälpligt startklar. Halvmaran på Uppsala Kulturmaraton. Två 40-talister. en 50-talist och resten 60-70-80-90-talister. Katt bland hermelinerna.

Jag var riktigt nöjd med min insats när jag gick i mål efter en fin, lite plågsam, resa genom Uppsala centrum ända ut till högarna. Riktigt riktigt nöjd, en sån tur att Elisabeth drog iväg mig på det här.

Jo, jag kom sist med råge och den andra 40-talisten kom näst sist, men en sån förmån att fortfarande kunna springa två mil i gamla slitna joggingskor.

Nu sliter jag med frågan om jag ska kosta på mig ett par nya Asics och börja träna på allvar.

tisdag 10 september 2019

Jobbig vecka

Mina veckor är alltid rätt välfyllda, men den här veckan var lite extra.

Började redan igår, måndag, med en extratur till stugan. Sotarn och ett annan intressant aktivitet som jag kanske tar upp i den här kanalen senare.

Så idag, tisdag; Begravning av en riktigt god kamrat. Hoppas det inte blir vardagsmat nu i Mitt Sjuttital med begravningar, men visst kommer det hända igen nu när min generation närmar sig 80 och sjukdomar kryper sig på. Men min kamrat var bara 74 och råkade ut för en olycka. Orättvist!

Men den här dan måste gå och jag ska få sjunga i kyrkan och på minnesstunden, det blir både svårt och fint.

I morgon onsdag en heldag till Hälleskogsbrännan. Det blir lättare, en trevlig heldagsutflykt till skogen som brann för fem år sen. Det var ett tag sen nu sen vi var där.

Torsdag . tvättstugan och en räcka ärenden på stan. Jag samlar på mig en lista som jag ska handla och den är rätt lång nu. Hoppas jag hittar allt i centrum, annars får jag väl åka runt till Erikslund och Hälla också. Förresten, det var ju nåt på IKEA så det får väl bli Erikslund också då. Hela dan kommer att gå. 

Fredag: Ögonläkarn för min starr. Den tiden har jag väntat på nu i 4-5 månader. Sen blir det väl minst lika  lång tid innan det kan bli operation, Och efter lunch packar jag träningsveckan och åker till Almunge för att ladda upp för lördagenl.

Lördag: Kl 10.00 går starten på halvmaran på Uppsala Kulturmaraton. Kommer nog att ta minst tre timmar för mig om jag nu orkar hela loppet. Och efter loppet bär det hemåt Västerås.

Kl 21.20 står jag nyduschad och uppsjungen på Stadsbiblioteket för att riva av 7-8 rocklåtar i min rockkör, Rock Everybody! Utantill och med entusiasm! Allt för kulturen!

För att hinna veckan fick jag boka av alla träningar på Actic, men några löppass hinner jag med för att vässa formen inför lördagen i Uppsala!   

torsdag 22 augusti 2019

Morgonpromenad på Djäkneberget

Vaknade extra tidigt idag för idag skulle dödsannonsen vara införd i tidningen.

Fina promenadvägar
Min barn och ungdomskompis och vän omkom i en fallolycka för två veckor sen och det har varit en omtumlande tid sen dess. En sån onödig olycka. Att snubbla på en sten med ett så katastrofalt resultat. Begravningen blir om ett par veckor stod det.

Så efter frukosten behövde vi en promenad och gick en vända på Djäkneberget där jag och mina barndomskompisar lekte året om på 50-talet. Klättrade i bergen, sparkade fotboll, spelade bandy, cowboys... Djäknebergets högsta punkt är 29 meter över havet berättade ofta min humoristiske biologilärare Ljusterdahl.

Nu är Djäkneberget en härlig oas på några stenkasts håll från oss där vi ofta promenerar och extra fint var det idag när sensommarsolen värmde och vi kunde prata lite om min kompis som även var en nära vän till Margareta. En fin restaurang finns också där där vi ofta äter och där samlade jag många barndomskompisar för en lunch härom året och förstås även min nu avlidne kompis.

Trappen var min skolväg under många år.

Djäkneberget var lite slitet ett tag, men underhålls bra numera. Morgonpromenaderna tar jag gärna i fortsättningen på Djäkneberget och minns några hyss vi grabbar gjorde där när vi var små och skänker en extra tanke till min kompis som gick bort alldeles för tidigt.   


         

fredag 16 augusti 2019

Skriva är en bra terapi

Jag skriver för lite numera på min blogg och mina andra Soc.Med.-kanaler. Men nu måste jag ha en stunds återhämtning och skriver några rader som terapi.

De flesta män har som jag, till skillnad från många kvinnor, ingen riktig vän där man kan prata om allt. Jo jag har vänner förstås som man kan diskutera politik, idrott och väder med, men inget djupare. Det hade inte min kompis heller sa han när hans son gick bort häromåret. Vi hade ett bra samtal då och han mådde för ett tag bättre, men vi män har svårt att öppna oss riktigt från djupet. Man läser ibland om kändisar med fantastiska karriärer, men även dom kan sakna den där riktiga vännen man kan prata om allt med. Äkta hälften blir aldrig samma sak.

Min kompis  hade de senaste åren ett par livskriser som jag inte var rädd att prata med honom om och våra samtal kanske gav honom något lite i alla fall, men nu när jag själv skulle behöva prata lite med honom och få lite stöd går inte det. Han finns inte kvar längre.

Som grabb hade jag många kompisar, men framför allt var vi tre grabbar som alltid höll ihop. Så gick en bort härom året, Alzheimer, och nu fick jag ett samtal för ett par dar sen: min andra barndomskompis hade omkommit i en tragisk olycka. Jag skulle behöva prata av mig med honom nu om hur dumt det var att han förolyckades och lite mer om våra gamla gemensamma minnen, men nu är det bara jag kvar.

Men skriva är en bra terapi. Skriva i första hand för sig själv. När jag började med den här bloggen tänkte jag inte bry mig om ev läsare och jag inser att jag inte heller kommer att få några läsare i någon större omfattning, men jag kommer ändå att vara lite flitigare med skrivandet framöver.

För min egen skull. Terapi.

Jag är inne på andra halvan av Mitt Sjuttital. Mina två närmaste barndomskompisar kom inte så långt i livet som jag så jag får vara tacksam att jag fick chansen att "streta" vidare genom livet ett tag till i med och motgångar i min fina familj och bland mina vänner.

tisdag 16 juli 2019

Filma mera!

När jag var 24  år köpte jag min första filmkamera och vardagen blev rätt bra dokumenterad på film.

Lite väl mycket filmer från semester och födelsedagskalas, men jag fick med en del vardag också, det som skulle vara det viktigaste hade jag tänkt, och dom scenerna är nästan roligast att se nu 40-50 år efteråt. Men några av mina filmprojekt blev aldrig av och jag filmade inte så mycket jag först tänkt, det blev för dyrt.

En billig kamera utan ljud. Dyra super 8-filmer, 3 minuter långa och 50 kronor, som under många, många långa kvällstimmar klipptes och klistrades ihop till 15-minutersfilmer som vi nu har tittat igenom igen.  Våra tidigaste år är dokumenterade och överförd till 6 timmar på DVD.

Nu har varenda kotte, jag med, en filmkamera i fickan med hundra gånger så bra kvalitet som min 60-talskamera och det filmas som aldrig förr. Men där jag satt och klippte och klistrade kan man numera redigera med suveräna program i datorn och mobilen., lägga på texter och effekter mm.

Men jag tror inte folk har tid längre att filma, även med moderna program tar redigeringen sin tid, men jag har nu sen en tid tagit tag i nya projekt och satt ihop några filmer. Med ljud!

Gratisprogram för redigeringen får räcka, Microsofts Foto är svårt nog för mig.

Men så motig! Jag tänkte sätta ihop en film här stugan idag, men vårt 4G hos Telia och Margaretas gamla bärbara dator räcker inte till, okörbart! Filmen får vänta tills jag kommer hem till Västerås.

Och bredbandet vi ska få i Sala har man inte ens börjat gräva - det var väl minst 5 år sen Telia klippte vårt  ADSL och IPOnly lovade fiber till Stentorpet! Nej nån filmstudio blir det inte än på länge här på Stentorpet, men en liten vacker sång kan jag väl få bjuda på! 15 sekunder från Tik Tok.




Och du som har ditt snabba bredband, bra mobil och en suverän dator. "Filma mera!"

fredag 12 juli 2019

Resfeber

En regnig dag i stugan får jag väl erkänna att det kliar lite i resnerven med en lätt feberkänning.

Så här ser det ut för våra vänner i klanen idag och under 3-4 veckor framåt:

Jo, vi tog en båttur till Strömskär häromdan. Det var kul.  

  • Tyskland
  • Polen
  • Estland
  • Lettland
  • Skåne
  • Frankrike
  • Italien
  • Schweiz
  • USA
  • Bali
  • Kanske Tjeckien och Litauen också
  • .......
Vad säger man?  Vi planerar en tur till Sätra Brunn och Stockholm och möjligen Gnesta!

Det regnar rätt friskt just nu men jag eld i kaminen. Tar mig en smörgås till tröst och en tupplur så kanske resfebern lindras


söndag 7 juli 2019

Var är alla bin?

Att fåglarna tystnar efter midsommar är ju vanligt, men det är en oroväckande brist på bin.

Andra insekter är det en oroväckande brist på också tycker jag. Kanske för att vädret har varit lite kyligt ett tag, men det känns lite konstigt. Inga änder i år, det är också skumt. Inga andungar att mata, inte en enda and simmar i ån eller ligger och vilar och skitar ner på bryggan. Inte en enda! Skumt.

Stackars getingarna drunknade
Vi har inte behövt lägga nät över jordgubbarna, inga fåglar hackar på gubbarna, det är också skumt. Det enda som det är gott om är getingarna. Dom som varit lite obetänksamma och byggt sina bon på dumma ställen har fått ångra sig, men jag vet förstås att getingar också behövs så stör dom inte får dom vara kvar.

Men getingoptimisterna som byggde bo i sandlådan fick inte bo kvar. Det kostade mig tre stick och Margareta ett, men med vattenslangen och krattan fick vi bort deras bo.

Dom får bygga på ett bättre ställe, men jag undrar fortfarande varför bina och änderna har försvunnit.

Ska man vara orolig?   

       

fredag 5 juli 2019

Satsa på dig själv

Man tänker så mycket på  en joggingtur. SAF:s gamla slogan från 80-talet dök upp i huvudet på mig under den senaste rundan.

Jag har för mig att det den gången handlade det om att minska på  det gemensamma i samhället, minska på skattetrycket till förmån för privata lösningar, Lill-Pröjsarn och ABBA:s Frida var med i kampanjen minns jag, men mig kunde dom inte locka. Egoism är absolut inte min melodi.

Men nu halvvägs in i Mitt Sjuttital och med en annan vinkel passar det precis. Möjligen lite väl sent.

Så "satsa på dig själv", tänkte jag alltså där jag flåsade på vägen till Svassla. Prioritera det som är kul och det du själv har nytta av du också som det känns som allt fler gör numera.

Och just idag, 7 juli, är det 30 år sen Seinfeld sändes första gången, TV-serien om fyra självupptagna, ibland odrägliga figurer som var och en satsade på sig själv i första hand.  Jag kollar fortfarande ibland på repriser från den serien, och jag har sett det flesta avsnitten.

Kanske borde jag bli lite som George Costanza? Eller Elaine?

Nu satsar jag på mig själv, men först ska jag ta en kopp kaffe!

tisdag 2 juli 2019

Semester i stugan

Luggsliten 75-åring
2:a juli, förmiddag, regn och 10 grader. Helt OK för en semesterdag i stugan.

Jag har redan tagit ett morgondopp från bryggan och haft en skön långfrukost med TV-nyheter från Morgonstudion , och snart nog slutar nog regnet så jag kan ta en tur ner till stan. Kanske en joggingtur, tex  Sjöborundan, eller en promenad. Och lite grillat till kvällen. Semester.

Andra må ha andra semesterrutiner, och möjligen kan någon tycka att det verkar lite oföretagsamt med en semester i stugan, men det här räcker bra för mig! Och kanske får vi tid att krydda några sommardar med nån liten tur, t.ex. för lite havsbad eller fjällutsikt och så har vi ju chansen i stället till en tur till värmen i höst om nu lusten faller på. Då är det inte lika trångt att resa när den värsta ruschen är över - får väl se.

Så jag lutar mig tillbaka en stund i favoritfåtöljen med semesterdeckaren så får andra vara ute och jaga på vägarna och flyg!

Trevlig semester!




måndag 1 juli 2019

Halfway to heaven

Om inte "to heaven" så är jag i alla fall halvvägs in i Mitt Sjuttital, och just idag skulle lyftet ske och det är ett efterlängtat lyft så "halfway to heaven" är inte helt fel.

Delleveransen kom punktligt
Efter nästan 40 år i stugan skulle jag just idag få en egen, riktig säng. Ett lyft för mig med en knackig rygg och ett lyft för Margareta som störs av knarret av min hemmabyggda säng. Inte en dag för tidigt.

Så förväntan var stor när vi lite rastlöst gick och väntade på leveransen som skulle komma efter 12 idag och leveransen kom punktligt, 12.45.

DHL och Chilli hade skickat en massa SMS om att leveransen var på väg, så inte brydde jag mig om att detaljstudera vad leveransen innehöll.

Det borde jag gjort. För när DHL nu varit här så står jag bara med en ny madrass! Själva sängen kommer om 2 veckor!

Och jag som lovat Margareta att få slippa knarret från min säng, jag flyttar ut i någon av småstugorna i natt.

(Halfway to heaven är förstås Europe. Riktigt bra låt.)

tisdag 4 juni 2019

Jag fick högsta vinsten!

Vi var 24 hos Actic på ATC-passet idag som Freddan gjorde om till ett Boot Camp!

Synd att jag inte hade mobilen så det blir varken bilder eller film men så här var det:

12 stationer - kondition varvat med teknik. Tempo, tempo tempo och Fredrik for som en italiensk demontränare och rättade, berömde och jagade på alla. "Öka, öka - ta i lite mer - 30 sekunder kvar" 

Medelåldern i gruppen är nog 72-73 år med några ungdomar i 67-68-årsåldern och några en bra bit över 80. Och allihopa fick vi högsta vinsten i gen-lotteriet. Och nästan bara kvinnor! Margareta var också med.

Vi har väl kanske några krämpor allihopa, men det är otroligt imponerande att se ett sånt här träningspass, jag måste filma lite nån gång. Mikael Niemis Husmorsgymnastik i Vittula (filmen och boken rekommenderas) var i en annan tid.


Men nu är nu och i lördags såg jag Stockholm Marathon från sidan. Tre år sen sist jag sprang, räcker vinsten i gen-lotteriet till en ny start? Jag har dillat så mycket om det både här i Mitt 70tal och i bastun men kommer aldrig till skott. Är min gen-vinst så unik? 15 gubbar över 75 tog sig i mål i lördags, är jag så unik så jag skulle kunna vara med i en så unik liten skara? Elisabeth är så omdömeslös så hon tror det skulle funka, men jag vet inte...  Men jag är ju å andra sidan också rätt omdömeslös. Och visst ser det roligt ut här på filmen!

Och jag skulle få tillfälle att vara ute och jogga i höstregnet och i kylan i vinter. Och i sommarhettan. Och som belöning kan jag få sex timmars plåga i Stockholms innerstad. Snacka om högsta vinsten!

 

måndag 3 juni 2019

Lukas 4:24

Jag var lite fyndig i går och svängde mig med en bibelvers som verkar vara vanligt i Amerika om man ska tro på deras filmer. "Ingen blir profet i sitt eget land" handlar gårdagens bibelvers om. Lukas 4:24.

Som när vi svenskar var lite stöddiga mot ABBA som alltför kommersiella fast dom var så stora utomlands. Och det var dom väl här hemma också, men vi som var lite fisförnäma rynkade på näsan och lyssnade i smyg.

Som nu när Greta Thunberg fått sån uppmärksamhet i hela världen. Hon har fått tala klimat i engelska parlamentet och på klimatkonferenser. Hon har fått träffa påven och hon har varit på första sidan på Time Magazine. Imponerande av en 16-åring! Nominerad till Nobels fredspris och nu blir det en film om henne och när då folk får frågan om dom ska se den haglar dumma kommentarer, framför allt från dom på högerkanten.

Visserligen kan man undra om det går lite för fort, men jag  hoppas hennes föräldrar har koll. Dom verkar klarsynta och håller nog igen om det behövs.

Det finns några appar för den som vill kolla fler bibelcitat, men för mig får Lukas 4:24 räcka.
    

söndag 2 juni 2019

On an On and On - Keep on rocking baby!

Abba är ju jämnåriga med oss, 70-75, så det passade ju bra att gå på Mamma Mia-födelsedagsparty. 

Dom är ju otroliga i att utnyttja sin musik och vi har sett en hel del ABBA. Musikalen såg vi redan 2002 och båda filmerna har vi sett, TV-dokumentärerna också. ABBA-museet har vi besökt och nu alltså partyt på Tyrol där de flesta nog var betydligt yngre än vi. Det är ju bara att ge sig när även yngre gillar ABBA. Det är ju lättsam och bra musik som håller än fast ABBA som grupp slutade sjunga 1982, för 37 år sen! Och håller än! Och dom kommer med ett par nya låtar i år med alla fyra fast dom la av för 37 år sen!

Det är ju bara att ge sig och skämmas lite att man hörde till dom där som en gång bara tyckte ABBA var kommersiellt skräp! Lukas 4:24 - men alla svenskar har ett förhållande till ABBA.

 

Om det är rock eller inte vet jag inte men vi har ett par ABBA-låtar i repertoaren i Rock Everybody som tex "On and On and On" som är tillräckligt  rockig för oss.

Samma party går i London också aedan länge och musikalen hade premiär där 1999 och spelas fortfarande! På Tyrol har partyt spelats sen 2016 och just när vi var där var det 700:e partyt och Björn Ulvaeus kom förbi och sa några ord:


Hur länge kan det hålla i sig? Dom riktigt unga som håller på Samir & Viktor, kommer dom också att tralla Dancing Queen en gång?

Keep on rocking Baby!       

fredag 31 maj 2019

Åldersnoja vid 75?

Nu är det dags för en milestone igen. Men åldersnoja? Nix!

75 år idag. Det kan man inte tro!
Vid 30-40-50 må så vara att man började känna sig gammal, men nu när räkneverket slår över till 75 är det inte så noga lägre. Inte mycket att oroa sig för men inte heller så mycket att fira.

En hyfsad pension ryker nu vid 75, får dra åt ett par hål i svångremmen och se glad ut ändå. Och visst går jag lite långsammare för varje år, men åldersnoja? Nix! Minnet blir väl lite sämre, tänker lite långsammare, vaknar tidigare, några fler rynkor har jag väl fått och ryggen bråkar lite mer men åldersnoja? Nix!

Som tur är kör jag bil allt bättre (?) och lite rynkor i ansiktet gör ju bara att man blir snyggare. Så tvärtom finns det ju flera skäl att fira, men hur? En långresa tänkte vi ett tag men som pensionärer har man inte all tid i världen, och det är extra ont om tid just den här tiden på året, så nej, vi firar lite lugnt på tu man hand i stället.

Idag är det dag 31 i eran Magnificum och jubilaren med sitt entourage är på hemlig ort. Men blommor och presenter kan läggas utanför dörren på 5:e våningen där pekuniära gåvor för säkerhets skull kan stoppas in i brevlådeinkastet. Swish går också bra att använda.

Det är svårt att vara ödmjuk när man blir vackrare för varje år!
     

tisdag 28 maj 2019

Hjulet uppfunnet igen!

Jag vet inte hur många gånger jag gjort det tidigare, men nu är hjulet uppfunnet igen.

En gång om året använder jag Photoshop Elements 7.0, köpt 2009 för en tusing tror jag och jag lärde mig aldrig riktigt att använda programmet. Mer än att mixtra med headern till den här bloggen.

Jag har aldrig haft tid (eller kanske inte haft det rätta intresset) så det är till att börja från noll varje år jag ska uppdatera min header och markera hur långt jag kommit i Mitt Sjuttital. Jag får visserligen alltid till det och nu är året 75 markerat, men det kunde väl vara dags nu att tuffa till headern lite och modernisera den. Den ser lite gammaldags och glåmig ut.

Jag borde förstås uppdatera till Photoshop 2019, men det är kanske en onödig kostnad. En App i mobilen kanske är bättre men PS 2019 är nog ändå det bästa. Får fundera.   

måndag 27 maj 2019

EU-valet 2019

Statsminister Stefan Löfven 
Förtidsröstade som vanligt och resultatet är klart.

Alla partier vann utom sossarna som visserligen blev största partiet och verkligen vann, men dom klassas som valets förlorare ändå. Dom backade något.

Inför valet gjorde jag testet, på SVT tror jag, och fick Liberalerna som bästa parti, 77 procent av mina åsikter stämde med Liberalerna. Och dom var ju på vippen att åka ur, skulle jag välja L?

Men sossarna fick 76 procent, jämnt skägg med L alltså,  och jag analyserade inte frågorna så noga så det fick bli S som vanligt, förlorarna som ändå vann... Politik!

Finansminister Magdalena Andersson
Statsministern blev ju lite starstruck av mig när vi träffades i rockkören så jag ville inte göra honom och hans parti besviken.

Förresten gäller det finansministern Magdalena Andersson också. Jag har som synes en påtaglig inverkan på politiker på det personliga planet.

Och sossarna som vann EU-valet men förlorade är i alla fall inte uträknade än. Det finns mycket kvar att göra.

Och kör det ihop sig, Stefan o Magda - ring mig! 
 

tisdag 21 maj 2019

Barfota utan strumpor och skor....

Snygga fötter!
Det är visst ormår i år, och jag har redan sett en huggorm, men det var en smal stackare och jag tror att även ormar i grund och botten är rätt snälla.

Så nu går jag barfota. Dag 21 i Magnificum!

Bästa tiden på året och vi ligger rätt bra till i år trots vårstressen och vi är klara för att flytta ut hit till stugan så snart vi får lust.

Gräset borde klippas men kan få växa till sig någon vecka till. 19 äpplen kan det bli på äppelträdet i år och det ska målas lite som vanligt. Det blir nog en bra sommar på Stentorpet i år också.

Ogräset borta, nu blir det gräsmatta... 
Jag räddade livet på en humla, en drottning, och en broms som båda hade blivit instängda i snickarbo'n. I won the war i kampen mot inkräktarna bakom snickarbo'n, ogräsen som nu är uppdragna med rötterna. Ev  överlevande får ägna sig åt ofarlig underjordsverksamhet i fortsättningen.

Vid närmare eftertanke var gräset lite väl långt - blev trots allt klippt. 

Snart dags att flytta ut på landet över sommaren.

lördag 4 maj 2019

Tinnitus

"Det började som en skakning på nedre däck..." sjöng Wiehe sen gick Titanic under. Det har inget alls att göra med Tinnitus mer än att Tinnitus också börjar bara lite diffust, som min egen, sen har man ett livslångt förhållande att se fram mot. Ja problemet Titanics hade tog ju slut ganska fort förstås, men det är alltså en helt annan sak.

Mirakelmedel?
I "A Star is Born" fick Bradley Coopers rollfigur Tinnitus i unga år och i filmen i 40-årsåldern kunde han sen inte klara det längre, han gick under, orkade inte med det. Fint att Tinnitus nämns i en så bra och uppmärksammad film. Kanske kan det göra nån lite försiktigare med sina öron? Eller troligen inte.

Men förståsigpåarna tror att Tinnitus kommer att öka stort hos ungdomarna som gått med hög musik i lurarna under hela sin uppväxt. Till slut kommer skadan till allt fler, då är det försent att ta't lugnt och ångra sig.

Varför älta det här då? Jo min egen Tinnitus blir allt ljudligare och är rysligt irriterande, så det känns fint att få notera det så här på dag 3 i eran Magnificum. Som rocksångare har jag ännu inte förstört några hotellrum och inte heller supit ner mig på Gin och Whiskey, men jag har ju i alla fall skaffat mig en rejäl Tinnitus som så många andra rocksångare och musiker, så nåt rätt har jag väl gjort.

Bob Dylan, Ozzy Osbourne, Phil Collins, Barbara Streisand, Liza Minelli och så många fler är alla med i klubben.

Och Vincent van Gogh som på sin tid som hade en speciell lösning för att bli av med sin Tinnitus!

Och här är en bra film från Youtube, 10 timmar Tinnitus! Varsågod



                 

fredag 3 maj 2019

Krusbärsbuske med historia


Tivoliparken

Vi beundrade en krusbärbuske i Bergshamra häromdan. En buske med en intressant historia men vilken sort?  Busken har förstås inte hunnit ge några bär än så här i början av maj, men kommer bären att bli goda när dom väl kommer? Fritt att plocka för Bergshamrabor hoppas jag och det fanns många  andra växter också där i det som är kvar av  Cadiers odlingar i Tivoliparken vid Brunnsviken men krusbärsbusken var extra intressant. Skulle man våga ta ett skott? Men parken är en del av Kungliga Nationalstadsparken och har kanske speciella regler så jag höll fingrarna i styr.

Här växer krusbär!
Lite historisk mark där vi fick lära oss lite om Cadier som grundade Grand Hotel och hade sina odlingar där för sina hotell. Äppelträd med äpplen som visst är oätliga numera och  alltså även krusbär och säkert en massa annat också. De gamla växthusen är förfallna och hela parken kan nog vara i behov av upprustning, eller så är det kanske bra att det får vara lite vildvuxet, ugglorna trivs bra där. Fint att nåt får vara som det är.

Tivoliparken har sin historia ända från 1700-talet och även upplevt dramatik under andra världskriget. Fina joggingspår och en brygga där man kan bada  med Hagaparken på andra sidan viken. Riktigt fint bara ett par minuters promenad från T-banan och Bergshamra Centrum.

Hoppas bara att det aldrig byggs lyxhus där i  25-milj.klassen.


onsdag 1 maj 2019

En ny era börjar idag! Magnificum!

Magnificum
Inte bara i Japan börjar en ny era idag 2019-05-01 utan även här i Mitt ljuva 70-tal börjar en ny era. Dag ett, år ett i dag. Den nya eran får det högtidliga namnet MAGNIFICUM

Livet börjar ju vid 75, det är ju allmänt känt, och just denna dag inleds nedräkningen, en månad kvar till mitt nya liv. Och för att det inte ska bli alltför omtumlande då vid själva övergången till det nya livet så börjar den nya eran redan idag. Så att jag och mina vänner får tid att vänja sig.

Snart sjunger en ny student i klanen om att "den ljusnande framtid är vår", (eller kanske dagens ungdomar inte kan den trudelutten längre). Nåja men jag har också en ljusnande framtid framför mig. Min karriär som rocksångare tex går från klarhet till klarhet så jag tror det är dags nu att gå vidare med solokarriären nu när jag har hittat ett bra artistnamn, Magnificum! Och en egen blomma har jag också.

Geranium Magnificum


It's now or never! Magnificum!
                                       

onsdag 24 april 2019

Trendspaning april 2019

What's up?

Det kan symbolisera trendspaning nr 1, engelska uttryck, men det har ju å andra sidan varit trendigt  sen länge, kanske sen 50-talet med rocken och allt från USA efter andra världskriget.

Greta
Annat är "Flygskam", dvs dags att minska på flyget tills det finns miljövänliga alternativ. "Hemester", dvs semester på hemmaplan eller Tågsemester. Minska på användningen av plastpåsar. Återvinn. Ät mer vegetariskt. Satsa på elbilar. Vintage. Köp inte så mycket nytt om du kan reparera i stället. Klimatstrejka med Greta Thunberg, 16 år. Miljö, miljö. Och Brexit har man tröttnat på sen länge.

Min pekuniära situation tillåter inte att vara helt miljötrendig, men Hemester är OK och allmän återhållsamhet av förbrukningsvaror är en självklarhet.

Elbilen får vänta tills Amerikabrevet kommer och det blir inga solpaneler på stugan heller innan dess. Men jag borde nog kika in på Myrorna och kolla deras senaste kollektion, jag behöver t.ex. en ny sommarjacka. Och idag fick trallen på balkonggolvet nytt liv, 8-10 år gammalt IKEA-golv håller nu 2-3 år till, sen får jag se. Margareta ville byta ut trallen...
Fredag i Stuttgart. Klimatmöte. 

Fenomenet Greta Thunberg är intressant. Duktig att prata och föra sig åker hon runt i hela Europa med sin "Skolstrejk för Klimatet". Pratar inför politiker och på massmöten för tusentals ungdomar som fredagsstrejkar för klimatet. Världskändis med sin kamp för klimatet!

Tyvärr har skogsbränderna startat igen, trendigt, Det regnar ju aldrig numera. Vattenbrist och bevattningsförbud i Sala och säkert blir det eldningsförbud på Valborg. Blir det en ny rekordsommar i år?   


måndag 15 april 2019

Deklarationsdags

"Små sår och fattiga föräldrar ska man inte förakta." Man kan visserligen bli galen på alla visdomsord som folk kör med på nätet men det där är rätt OK så här i deklarationstider.

"Fattig" är ju visserligen löjligt i det här fallet, men det skulle vara fint att få lite tillbaka på skatten ibland, men som vanligt allt sen jag blev pensionär så får jag betala in lite extra varje år även om jag tar höjd för pensionärsskatten. Det är svårt att hamna rätt som pensionär och jag hamnar alltid fel. Men det blev inte så mycket i år, bara ett par tusen. Men några tusingar åt andra hållet för omväxlings skull kunde vara kul. Undrar om det nånsin kommer att hända mig.

Men som pensionär och 40-talist är det naturligt att vara lite ekonomisk. Som tex mitt kodlås gick i baklås med koden sabbad. Då sätter sig en normalbegåvad 40-talist och testar 000,001,002.... etc och fick träff på 542. Det tog nån timme men jag räddade 59 kronor, kodlåset är i drift igen! Ekonomiskt! Eller var det ekologisk man skulle vara?

Och nej, den där lilla vinsten räcker inte så långt och dessutom ser jag i tvätten att jag måste ha tappat bort (!) min favoritskjorta som var en av mina dyrare (hur tappar man en skjorta?). Oekonomiskt! Jag har kortbevis på att den fanns i sinnevärlden 29/3 och jag har ett sista minne av den  på förmiddagen 1/4. Sen har jag inte sett röken av den! Den gick upp i rök! Och ingen rök utan eld...

Och jag har tappat skrivlusten också men gör ett litet inlägg idag i alla fall så att inte Google tar bort bloggen pga dålig aktivitet.

Och nu är krysset satt på deklarationen som är inskickad och jag seglar vidare på livets ocean. (Fyndigt!)

"Navigare necesse est".     





   

måndag 25 mars 2019

Gamla grejer.....

Ingen kommer undan längre och det går inte att hålla svinen bakom ryggen hur länge som helst. Allt kommer till sist upp till ytan.

Jag såg SVT-dokumentären om Josefin Nilsson igår och blev riktigt illamående, Jag var tvungen att leta på Twitter och fick svaret direkt vilken svinet som misshandlat Josefin var. Nu brukar jag tycka att man ska ta't lugnt när drevet går, men Örjan Ramberg gjorde bara saken värre när han kommenterar med "Gamla grejer, och människan är ju död nu...". Men sa han verkligen så?

Ingen kommer undan längre, men hade han åtminstone visat nån form av medkänsla och haft nån slags förklaring och ånger hade jag väl tyckt nu också att drevet borde lugna sig, men det är svårt nu. Gamla grejer... Han är nog körd nu. Inte går jag till Dramaten så länge han kvar där i alla fall.

Ingen kommer undan längre nu med Twitter och Sociala Medier som visserligen kan vara farligt om drevet är ute i ogjort väder och hänger ut oskyldiga. Och här är det en villkorlig dom för 20 år sen som plötsligt kanske gör slut på Rambergs skådespelarkarriär, men så är det nu för tiden, ingen kommer undan längre. Det var ett allvarligt brott som fick ett lågt straff den gången, men nu slår det desto hårdare på Örjan Ramberg som nog är slut nu.

Till sist ser jag att några hotar Ramberg till livet, men där går naturligtvis drevet för långt. Obehagligt när normala människor skriver om att lyncha och lemlästa, sånt har vi sett för mycket av

Men SVT-dokumentären var en stark berättelse om en riktigt bra artist. Sångare, låtskrivare och skådespelerska och Örjan Ramberg har gjort sitt i Kultursverige.       

torsdag 21 mars 2019

Sköna sneakers

Nu är jag där igen, ett par nya skor och det måste dokumenteras för världen att ta del av.

Äkta sneakers från Legend
Det är nåt speciellt med mina fötter, dom är lite kräsna. Bara det där med strumpor är lite speciellt, dom vill inte ha vad som helst. Tubsockor går bort, nej strumporna ska vara tunna och helst lite trånga. Samma sak med skor. Hellre lite för små än för stora. Och lätta. Som mina nya Legend jag köpte igår. Sneakers.

Egentligen ska skorna vara släta, ljusbruna och med lädersula som dom där jag köpte i ett gatustånd i Rom 1994 för 50 kronor! Plagiat förstås och hade säkert nåt med maffian att göra men det var de skor jag nog trivts allra bäst med.

Eller möjligen mina Ecco jag köpte i juli 1980. Ljusbruna och lätta, men med tjock gummisula den gången, Jag hade nätt och jämt köpt dom innan jag blev sjuk och sängliggande en hel månad och några månader till innan jag kunde ta på skorna igen för en promenad utomhus, så dom skorna trivdes jag förstås också speciellt bra med.

21 mars rockas sockor
Varje år
Riktiga cowboysboots har jag letat efter ibland men inte hittat några än som jag gillat så det får väl vara. Men mina Legend-sneakers jag köpte igår fastnade jag för direkt. Lätta och sköna. Och jag erkänner, den där fräcka detaljen med lite grönt på hälen bidrog till att jag föll för dom här skorna. 799 på Scorett. Prisvärt.

Men dom får stå till sig inne i garderoben tills våren kommit lite längre. Idag med rockade sockor drar jag fortfarande på mig vinterkängorna.

Sen älskar jag att gå barfota på somrarna, men det är en annan sak och det får också vänta ett bra tag.

fredag 15 mars 2019

Bra medicin mot Alzheimer och Thank you for the music!

I yngre år skämtar man ofta om Alzheimer, men det är inte lika roligt för oss äldre.

Men så fint då att det finns sätt att minska risken för den sjukdomen. Här är receptet:

Korsord - Körsång - Teaterbesök! Jag måste lösa mer korsord!

Två av tre är redan klara och på bokrean köpte jag "Stora Korsordsboken" så nu är jag helgarderad! Herr Alzheimer är inte välkommen.

Nina Lizell och Matti Koskinen
I unga år läste jag om jazzmusiker som spelade och var aktiva fast dom fyllt 70! Det kändes obegripligt att spela i den åldern minns jag att jag tänkte men jag minns inte vad jag tyckte att gamlingarna i stället borde göra, antagligen bara att dom borde hålla sig undan.

Så fint då att det inte är så längre. Nina Lizell är jämnårig med mig, snart 75 och var megastor i Tyskland på 60-70-talet med 100-tals skivor. Nu har hon en ny karriär på gång och har på nytt en topplåt på Tysklands hitlistor (just nu tvåa eller trea). Och tacksam att hon fortfarande är på plan och med lite ödmjuk framtoning sjöng hon häromdan tillsammans med en av killarna i "min" rockkör på våran hemmaplan på Växhuset i Västerås, det var fint.

Och en utvikning till Vladimir Vysotskij, 1938-80. Vi lyssnade på hans fanastiska sånger på en lunchkonsert häromdan. Hans liv blev för kort av alkohol och droger, 42 år. Det är ju dumt men han slapp ju Alzheimer förstås... Härliga texter om livet i Sovjet med kärlek, fylla och slagsmål, översatta av Fria Proteatern och framförda av Trio Kontrast, tre gentlemen i 70-årsåldern. Nu lyssnar jag på Vysotskij på ryska på Spotify.

En sån vecka! Thank you for the music! Nina o Matti, Trio Kontrast och Vysotskij. Och körsång i rockkören Rock Everybody! 

lördag 9 mars 2019

Välkommen i klubben, Jon Henrik Fjällgren

Det är roligt när man känner samhörighet med andra men inte alltid kul att hälsa nya medlemmar välkomna till just den här klubben. Man måste kvalificera sig för medlemskapet och Jon Henrik Fjällgren kvalificerade sig för fem veckor sen läser jag. Jag firar snart 20 år som medlem.

Rätt vanligt, en femtedel av svenskarna är ofrivilliga medlemmar i klubben där vi som drabbats motvilligt har samlats. Tänk, så vanligt och så jobbigt och det finns ändå absolut ingenting att göra åt det, det känns lite motigt, men som uppmuntran så jag unnar dig, Jon Henrik, en framgång i kväll, du ska få fem hjärtröster av mig.

Men en bra sak med Tinnitus är att man normalt inte tänker så mycket på det. Det hörs ALLTID, men man tänker på det mest när man ska sova, men det är illa nog: IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII. I 20 år....

Visst tror man att man ska bli tokig ibland, men det är så färskt än för dig Jon Henrik, det kanske går över, då får du räkna med att bli utesluten ur klubben.

Men som tröst har du alltså mina fem hjärtröster.












Och Grattis nu efter programmet, det gick hyfsat för Jon - Fyra!

     

fredag 8 mars 2019

Leif GW Persson och jag

Vi hade samma utgångsläge han och jag en gång. Vem lyckades bäst?

Som 3-åringar stod vi båda med två tomma händer och livet framför oss och dessutom hade vi det gemensamt att vi båda redan kunde läsa. Riktigt bra.

På väg till bibliotekshyllan
I skolan sen hade vi ingen glädje varken han eller jag av att vi var tidiga med läsandet. Våra resp. fröknar satte oss att långsamt ljuda m-o-r ä-r r-a-r och sånt där för att effektivt döda känslan av att vara duktig. Han med utåtstående öron kallades Wille Vingmutter och jag, glasögonprydd, fick heta Professorn. Där låg jag alltså en kort tid som professor tom före GW!   

Lätt att lära oss utantill fick vi båda ofta viktiga teaterroller på  avslutningar i skolan, men nånstans på vägen  tog våra vägar olika inriktning. GW verkar ha varit så målmedveten och självsäker under skoltiden medan jag alltid hållit mig i bakgrunden och räckte inte upp handen i onödan.  Han har alltid haft sitt mål klart för sig och strävat efter att bli Mästerdetektiv medan jag tog det väl lite mer som det kom.

Idag går jag till biblioteket och lämnar tillbaka hans bok om sitt liv som Mästerdetektiv och så klart att jag är imponerad över hans framgångar. Men jag får vara nöjd ändå med min insats, inte alltför misslyckat.

Och kanske jag trots allt har kommit ifatt honom nu och tom gått om så här på upploppet! Han har ju kört rätt hårt med sin kropp och är inte så stolt över sin hälsa skriver han, men jag är hyfsat nöjd med min!

Så vem som lyckades bäst kan man diskutera.

onsdag 6 mars 2019

Just idag är jag stark, just idag mår jag bra!

På min Facebook råkade det bläddra förbi ett inlägg idag med förslag på musik som man kan välja till sin begravning. Det är på INGET SÄTT aktuellt för dagen och inget jag ens funderat över men så klart blev jag nyfiken.

Spellistan på Spotify heter "Min Begravning" och återigen, det är INTE aktuellt, bara intressant vilken musik man plockat ihop. Vacker musik som Bridge Over Troubled Water, Gabriellas Sång, Jag Vill Tacka Livet etc. Och Bruces version av Dancing In The Dark, men ska det var den ska det vara Sinatras version, den som vi alltid hade på våra FF-fester i tonåren. Och så var det Kentas Just idag är jag stark! Otippat!

Jag får lyssna lite till i spellistan innan jag bestämmer mig, men jag bestämde mig direkt att fr,.o.m. nu börjar jag varje morgon med att väcka Margareta med Kentas härliga låt så sjunger vi den tillsammans till grannarnas glädje, jag kanske kan få hela trappen att sjunga med!

"Jag har väntat så länge på just den här dan, det är skönt när den äntligen kommer" kommer att höras från trapphuset i 4 A. Varje morgon, för varje morgon är ju unik med en massa möjligheter. "Jag ser fram emot härliga tider!"

Också nåt för min bloggarkollega Dagny Karlsson, 106, som nu otroligt nog någorlunda verkar vara på benen igen. Hon var på månadsmöte hos sin pensionärsförening igår två månader efter att hon blivit påkörd i trafiken och nästan omkommit.

Och får jag igång Margareta och alla grannar här i trappen och Dagny också så kanske jag kan få igång mina bloggläsare också. Sjung med här och texten får du i filmen!

Väntat så länge på just denna dag, Den ger lust när den kommer!

     

onsdag 27 februari 2019

Bastusnack

Tänk förr när jag var ung, i 72-73-årsåldern, då hade jag tid att knappa på min blogg nästan dagligen. Men nu vid 74 är jag glad om jag hinner med ett par inlägg i månaden.Träningen däremot är prioriterad och bastusnacket efter träningen är alltid intressant.

 Igår var det först han som jobbat inom vården, missbruksvården bl.a., och nu volontärade på ett äldreboende som allt i allo. Jag är rätt bra på att fråga och är egentligen intresserad av allt.

Sen pratade jag språk med argentinaren som egentligen hade katalanska som modersmål. Intressant hur han lärde sig svenska, allt är intressant. Språket i Baskien visste han en hel del om.

Så jag försökte fortsätta med Tik Tok som jag testade för ett par dar sen och sociala medier i allmänhet, men då blir det nån slags obegriplig låsning. "Jag är inte intresserad av sånt".  Men allt kan väl vara intressant att prata om tycker jag. Man kan ju åtminstone låtsas.

Som fotboll t.ex. som avhandlades idag. I dagens gäng är alla kunniga i fotboll, en har t.ex. tränat både allsvenska herrlag och damlandslaget. Jag är väl inte så kunnig, men allt är intressant och jag kan ju alltid ställa nån fråga.

Men så råkade vi komma in på körsång, och banne mig blev det inte ett visst intresse! Men bara "ett visst", snart nog tog han som spelat i ett band i ungdomen över. Som vanligt. Försökte få mina kamrater att kolla in på Facebook eller hemsidan, men det bet inte.

Förra veckan var det släggkastarn, 85 nu, som hörde till Sverige-eliten när jag var ung. Han var pigg på att berätta om sin idrottskarriär, hur den tunga idrottsgrenen slet på kroppen t.ex. Allt är intressant att prata om. 

Och själv är jag en bra lyssnare och jag lärde mig en hel del av senaste bastusnacket.

Och här kommer snart en snutt från Rockabeaty på Tik Tok när jag testat färdigt:


måndag 11 februari 2019

Min kollega, Dagny Karlsson

Jag är lite orolig för min bloggarkollega, Dagny Karlsson, 106

Normalt alltid så alert och går rakare i ryggen än vad jag själv gör, men hon är inte riktigt på topp för dagen. En dryg månad nu sen hon på trottoaren blev påkörd av en tjej som visserligen skjutsade hem henne efteråt men som vad jag förstår svagt nog inte uppgav sitt riktiga namn. Sen har det varit gipsförband, lunginflammation och sängläge så hon är inte på topp.

Kunde gått värre
Hon längtar till att komma upp och få äta lite god mat, men bloggandet har hon skött riktigt bra. Sängliggande hade hon lite svårt med dagar ett tag och svårt att hitta nåt att skriva om och hon kunde bara använda ett par fingrar på ena handen att med skriva första tiden, men ändå har den här senaste månadens bloggar nästan varit hennes mest intressanta. 106 år - påkörd och gipsad och ändå ihärdig att knappa på datorn, strongt. Nu läser jag hennes rader varje dag intresserad av hur hon hanterar den här krisen, och hoppas att hon trotsar oddsen och reser sig på nio!

Född 1912 och fortfarande (innan olyckan) så alert att hon är underhållande i pratprogram, det är helt unikt. Fler och fler blir över hundra numera men att dessutom kunna föra sig i TV-intervjuer och hantera sin dator...

Påkörd vid 106 med en luftfärd upp på motorhuven, men kan nån klara det så är det väl Dagny som jag unnar en god matbit på favoritrestaurangen när hon är på benen igen!

             

måndag 4 februari 2019

Bohemian Rhapsody

Det engelska rockbandet Queen hade sin storhetstid när min småbarnstid var som mest intensiv. Så jag missade dom. Rockbandet alltså. Barnen prioriterades.

I min rockkör, Rock Everybody, sjunger vi Queens "We Will Rock You" och deras "We are the champions" känner alla till, men det var allt för min del. Jo, Freddie Mercury i vit undertröja också förstås. Men "Bohemian Rapsody" hade jag aldrig hört. När den kom stressade jag på jobbet och sjöng vaggvisor på kvällen istället.

Men så gick vi på bio igår och såg filmen med samma namn, "Bohemian Rhapsody" och jag blev helsåld. På filmen i första hand, 5 Oscarsnomineringar, men såld även på bandet och deras musik. Lite tuffare rock än den musik jag lyssnade på i ungdomen, men nu när jag växt till mig och småbarnstiden är över och ungarna har lämnat boet för 20-30 år sen kan det vara dags. Nu har jag Queen i spellistorna på Spotify.

Mångsidiga, från pop till hårdrock och heavy metal sägs det! Vad kommer Margareta och mina grannar gilla min nya musiksmak? Kommer jag som Freddie Mercury klä i vit undertröja? Frågorna hopar sig. Dom är på USA-turné i år, kommer jag att få biljett eller ska jag vänta tills dom kommer till Folkets Park i Sala?

Men det är intressant att man över en natt, eller under en långfilm, kan utveckla sin musiksmak. Det är ju inte bara oväsen! Som ett tecken från högre makter råkade dom just nu när jag skriver detta spela "See what a fool I've been" på Spotify! Spooky.

Filmen "Bohemian Rhapsody", en klockren Oscarsvinnare om några veckor, börjar och slutar med Live Aid-galan från 1985, men inte tog jag mig tid att sitta vid TV:n då den gången. Jag var i stugan minns jag och tyckte väl det var viktigare att klippa gräset! Skandal! Men deras 20 minuter på Wembley 13 juli 1985 finns på Youtube, den ska jag kolla ikväll!

Kolla Bohemian Rhapsody på Live Aid här, Freddie Mercury till vänster och filmens Rami Malek till höger:

 
       
       

lördag 2 februari 2019

Livet som rocksångare


Tänk att jag blev rocksångare på gamla dar.
Första raden har inga fusklappar
Lite sent kan tyckas, jag borde hängt på låset den gången då Olle och Lasse tyckte vi skulle starta ett band. Alla gjorde det då utan att kunna spela men vi kom aldrig till skott. Ett par tre ackord hade räckt för att komma igång, sen hade framgångarna och pengarna rullat in. Miljoners miljoner och jag hade kunnat vara den där snygga killen med den häftiga rösten!

Nu är det lite sent, men rockkören Rock Everybody fyller lätt konsertsalarna så jag får känna lite på framgången ändå. Som häromdan i ett entimmesprogram där konsertsalen var fullsatt redan en kvart innan nedsläpp!

Rockkören Rock Everybody är inne på sitt 6:e verksamhetsår och är fortfarande lika populär. Med 220 i kören och oftast 150 på föreställningarna har vi inte så många ställen vi får plats på, men Växhusets konsertsal är OK.
 
Programmet började med Bill Haleys "Rock-a-Beatin' Boogie", sen betade vi av 13-14 riviga låtar blandade med någon lite lugnare rockballad och tom en stillsam Elvis-gospel. Det är ett riktigt bra program och jag bevakar noga min hedersplats på första raden.

Många artister har sina texter i en monitor eller i ett notställ framför sig, men så klart man ska sjunga by heart.
Elvis - John Fogerty - Slade - Grymlings - The Beatles - Abba.... Snabba låtar, lugna favoriter, massor med text blandat med rörelser. Mest engelska men några svenska också. Några är lätta att lära sig andre är nästan omöjliga.

Längre bak i kören kan man nog smyga med några fusklappar, men frontar man så får man jobba med minnesövningar. Här är några tips:

På promenaden till stan: Gå och tralla igenom dom svåraste låtarna, eller ta en omväg så hinner du hela programmet. Svårt att sova? Sjung programmet ljudlöst tills du somnar. Samma sak hos tandläkaren: sjung några låtar ljudlöst så märker du inte ens vad som händer.

Vi byter program rätt ofta, det gör inte "riktiga" artister, dom kör sina gamla höjdarlåtar år ut och år in. Hur många gånger sjöng inte Jerka sin "I can jive" tex. Men för oss är det himla nyttig hjärngymnastik och nu ska vi närmast ta tag i Kim Larsens "Hvad gør vi nu, lille du". På danska!

Jag är riktigt imponerad av utmaningarna Rock Everybody ger sig in på, riktigt riktigt imponerad. Och hittills har allt gått bra och  vi aldrig kört i diket och den här ska bli skoj att lära sig:

måndag 28 januari 2019

Jag hade en gång en blogg

Det var Magnus Uggla som sa det när han gav ut alla sina inlägg oredigerade i bokform för menigheten att konsumera och bli upplyfta av.

Sällan en stillbild förmedlar så mycket fart!
Han skrev om sin vardag och livet som rockartist, och jag försökte läsa den där boken en gång, men den var så tråkig så Magnus, det var nog bra att du stängde din blogg. Min blogg däremot är många klasser vassare men den har några likheter med Ugglas, som t.ex. livet som rockartist.

Rockartistlivet är mest hårt arbete med imagen, träna in fräcka moves och plugga texter men också lite glassigt när man får stå på scenen och ta emot fansens kärlek, det är lönen för mödan. Uggla kan casha in sin lön för mödan med en check med en siffra följt av ett otal antal nollor, men det är tvärtom för mig. jag har bara nollor på min check. Fansens kärlek är nog belöning för mig. Groupies.

Närmast kan jag beskådas på Växhusets scen där jag och mina 150 kollegor framför ett entimmesprogram med häftig rock blandat med gospel och några stämningsfulla ballader och allt utantill! Inte minsta minnesanteckning behöver vi riktiga rockartister och det är jag rätt imponerad av själv. En hel timmes skönsång utantill!

Jag har några bra tips för dig om du vill lära dig det där med utantill som jag tar i ett kommande inlägg. Beatles texter är trickiga att memorera och ABBA:s också, där har jag några små luckor att täppa till inför onsdagens med råge fullspikade konsertsal. 

söndag 20 januari 2019

10-year challenge

Såklart att jag måste vara med i den trendiga 10-year challenge som fluerar på nätet. Här är mitt bidrag:


Lite surare nu, snart 75 
Glad gubbe 65 år




















Sommaren 2009 verkar jag ha varit ute på sjön nånstans men i januari 2019 bidrar jag bara med en bild tagen hemma i lägenheten. Jag ser lite gladare ut då för 10 år sen jämfört med den sura gubben 2019, men framåt sommaren ska jag nog kunna le lite i år också.

Däremot avstår jag från att testa en annan trend, rent idiotisk, som går ut på att göra tokiga saker med ögonbindel, filma och lägga ut sina misstag på Youtube!  Bird Box Challenge tror jag det heter och som tur är är det stoppat nu av Youtube. Jag hade annars funderat på att ta en cykeltur ner till stan med förbundna ögon men nu slipper jag det.

Jag avstår alltså från Bird Box Challenge.

torsdag 17 januari 2019

2-dag idag

Måndag och torsdag kör jag som 2-dag, 600 kalorier.

Väldigt olika hur man känner sig dom där lågkaloridagarna, halvfastedagarna. Ibland har jag ett väldigt driv och känner mig speedad och energisk, ibland som idag riktigt seg.

Startade dagen lite långsamt med frukost framför TV:n och Nyhetsmorgon  som vanligt och sedan tvättstugan i nio-taget. Det är alldeles nödvändigt att ha nåt bra att göra på 2-dagen så tvättstugan är bra.

Till frukost tar jag alltid en tallrik fil med lite müsli och en slät kopp kaffe efteråt:
         Fil 1,5 dl  50-60 kcal, müsli 50-75 kcal blir 100-150 kcal

Sen blir det några koppar kaffe och mycket vatten under dan, 0 kcal, så jag har 450-500 kcal att festa på under kvällen.

Idag blev det först en eftermiddagspromenad till Igor och visst är det frestande när man går förbi bröddisken på fiket som ligger vid entrén men samtidigt är det aldrig något stort problem att avstå, jag är fokuserad på 2-dagarna.

Så första kaloriintaget efter frukosten blir när vi äter middag, gärna framåt 18.00, men såna här sega dar kan det bli redan 16.30.

Idag blev det lax och grönsaker, 250-350 kcal ungefär.

Sen till kvällskaffet delar vi på en apelsin och jag brukar ta ett äpple också. En halv apelsin = 30 kcal och ett äpple är 50 kcal, dvs 80 kcal för mig.

Frukost 100-150, middag 250-350 och kvällsfrukten 80, det blir 430-580 kcal för mig, och 380-500 för Margareta, rätt OK med de mål man ska ha med sitt 5:2-ande.

Vikten och några andra erfarenheter kommer framöver. 

onsdag 16 januari 2019

Influencers influerar

106-årig influencer
"Om jag sätter mig ner dör jag" sa Dagny, en 106-årig bloggare och influencer. "Habt ihr auch grosse Pläne in diesem Jahr?"  undrade Maira, en betydligt yngre bloggare inför sitt händelserika 2019. Mitt skrivande har varit lite på dekis en tid, men jag är så lättpåverkad och när sen Andreas Norlén, talmannen citerade Runeberg med "Det frågtes blott, det gavs ej svar" blev det bara för mycket.

Lite yngre bloggare med en
suverän blogg och grosse Pläne 
Inte sätter jag mig än och dör och visst habe ich grosse Pläne in diesem Jahr. Det händer mycket 2019 som vi influencers har att jobba med och jag har många svar att leverera.

I politiken blev det i praktiken klart idag med ny regering fyra månader efter valet. Rätt OK tycker jag och vi hade en diskussion i bastun idag där flera tyckte nyval vore bäst, men nu blir det inte så.

I kören tog jag på mig styrelsen 2 år till och vi har en del lajbans lajbans på programmet i år som platsar här och kan vara intressant, och körsång i sig borde intressera. T.ex. att lära sig texter utantill som räcker för en hel timmes program, vad har det för inverkan på hjärnkontoret? Om två veckor har vi nästa föreställning och jag har ett par luckor i en ABBA-låt så jag är inte helt klar med hela timmen.

Motion är nyttigt och 5:2 vill jag också gärna infuencera mer om, det ingår i planerna under det här året. ATC och spinning och det borde också bli lite mer löpning.

Sen har jag min förbenade Tinnitus som inte bara är "lite öronsus". Kanske kan jag lära lite mer om det och skriva några seriösa artiklar och dela hos mina vänner i några FB-grupper jag är med i. Åtminstone influencera andra att vara lite lite försiktiga med buller och höga ljud i hörlurarna. Så ska jag testa mina nya öronproppar.

Mat och hälsa vill jag gärna ta upp regelbundet. Jag fixade tex dagens lunch idag, våfflor med sylt och grädde. Gott och nyttigt, rena hälsokosten.. Mer sånt kommer det att bli  tillsammans med fina bilder och lätta recept.

IT-frågor och sånt ligger jag måhända inte i framkanten med, tvärtom hamnar jag allt längre bak för varje år, men kanske planerna för 2019 åtminstone kan vara som en bromsmedicin för åldrandet.

Böcker, filmer, musik, resor - oj vad jag är sugen att skriva av mig. So viel zu tun, so wenig zeit.

Återkommer i denna kanal.