Stentorpets Walk of Fame

Ett ovanligt lyckat projekt. Även om jag sällan misslyckas så var det här projektet extra lyckat men jag hade bra hjälp.

Under förra årets traditionella Wild Kids-vecka hade vi som vanligt ett gemensamt projekt för att föreviga veckan. Vi har provat göra film nån gång (finns på Youtube), vi har spelat teater och gjort sånger mm, och förra året satsade vi alltså på en egen Walk of Fame.

Vi var 5 deltagare och när veckan gick mot sitt slut och de flesta tävlingar var avklarade valde vi ut en bra plats och grävde ut en liten grop för att skapa vårt monument. Min uppgift var att blanda betong och jag såg rätt snart att vi borde haft en säck betong till, jag hade tagit till lite nätt men det fick räcka. Byggaffärn hade stängt när vi körde igång. "Det här håller ändå inte många dar innan det börjar spricka", tänkte jag och det är kul så länge det varar.

Selma - Natan - Clea - Nelly och Ellen satte alla sina avtryck som Ebbe och Casper inspekterar på bilden, betongen räckte inte till att göra en tillägg när dom grabbarna anslöt till gruppen efter att veckan var slut. Men som sagt trodde jag betongen skulle spricka efter nån vecka eller så, så det gjorde väl inget tänkte jag.

Men sommarn gick. Och hösten gick, vintern och våren mä som vi säger i Västmanland och nu går vårt monument mot ettårsjubileet! Det har regnat, blöta höstlöv, snö och is har täckt den men den håller fortfarande!

Vårt spontana Wild Kids-projekt har visat sig vara så perfekt gjort att den här kommer att ligga kvar även efter nästa istid och förbrylla mänskligheten om några tiotusentals år. 

Gudadyrkan? Primitiva människor eller tecken på någon högtstående civilisation? Ja, dom får väl tro vad dom vill, men jag är nöjd med kvaliteten, och jag hade alltså bra medarbetare.               

  

Dag 81 i #blogg100