Patrick Modiano är bättre än Leif GW Persson

Hela sommaren har jag varit en svacka med mitt läsande, jag som alltid har en bok på gång och ofta två eller fler, men nånting hände efter min 70-årsdag, det blev ingenting läst på hela sommaren,

I september läste jag i alla fall  Leif GW Perssons Pinocchio. Smårolig ibland, spännande nån gång och så blir man som vanligt upprörd över ärkebuffeln Evert Bäckström, men det blir nog inga fler av den typen. Dom är för långa! 5-600 sidor är alldeles för mycket! Där är årets Nobelpristagare Modiano bättre fast jag ännu inte läst en rad av honom, men hans böcker ska visst vara bara 200 sidor eller så, det räcker bra.

Alice Munro som fick priset förra året skrev ju noveller och jag har med nöje läst flera stycken av hennes böcker som aldrig blir så där tradiga långkörare som tar veckor att ta sig igenom. Så började jag med första delen av Karl Ove Knausgårds Min Kamp som är så omtalad och fast den började lite tungt med döden så var den ändå lättläst och intressant. Men efter 50 sidor så tog jag ett för mig ovanligt beslut: jag slog ihop boken och lämnade tillbaka den till bibblan. Det är ju 6 delar i serien, 6 gånger 550 sidor blir 3300 sidor, jag blir sittande hela hösten med Knausgård tänkte jag. Bra bok men Nej Tack!

Pojkarnas Julbok 1952: Kon-Tiki 

En annan bok jag läst senaste dagarna är "Pojkarnas Julbok från 1952", Thor Heyerdahls Kon-Tiki. Jag lånade väl ut den till Kent nån gång 53-54 och så fick jag den tillbaka för någon vecka sen när han hade sorterat gamla böcker! Den läste jag direkt och lika spännande som vanligt, jag har läst andra böcker också om Kon-Tiki. I pojkboken slås man av att den inte är så tillrättalagd för barn. Liten text, tättskrivna rader och normalt vuxenspråk med mycket vanliga fakta. Det går nog inte att ge ut såna här böcker nu för tiden, det ska nog vara fanatsy för att vara intressant.

Flickornas Julbok 1952

En annan sak är förstås det uppenbara skillnaden mellan Pojkarnas Julbok och Flickornas Julbok från samma år, Syster Eva på åttan. Uppdelning pojkar och flickor på det här sättet och valet av ämnen för det årets julböcker är knappast förvånande, det var ju så på den tiden. Eller på den tiden, hur fångar man pojkar och flickors läsintresse nu?

Ungdomarna läser allt mindre sägs det, och jag med den här sommaren, men nu känner jag mig igång igen. Återkommer med intressanta boktips, men jag kommer nog att undvika tegelstenar.