Hos tandläkaren

Jag fick några funderingar där jag satt hos tandläkaren häromdan. Utslagen framtand och granntanden var också skadad visade det sig. men det kommer att fixa sig. Man blir lite ödmjuk.

Så mycket som hänt hos tandläkaren sen man var grabb, att gå till Folktandvården på 50-talet var ingen höjdare. Så var det några decennier med de där borrarna som gjorde ont bara man tittade på dom innan ny teknik gjorde plågan mindre, och så har det fortsatt.

Utan att plåga mig det minsta har jag nu fått ett provisoriskt plastgarnityr innan det om några veckor blir det den slutgiltiga uppsättningen. Dyrt förstås, men som tur var hade jag olycksfallsförsäkring. Utan den hade jag förstås varit tvungen att fixa pengar själv, för i vår tid vill man ju knappast gå tandlös.

Det är då man blir lite ödmjuk. Varje dag ser man ju på TV eller i tidningar bilder på äldre, ja ofta bra mycket yngre än jag, som är tandlösa pga sjukdomar, dålig mat eller bara fattigdom. Folk på 50 ser ut som 80. Och för den delen går väl många svenskar som hamnat på skuggsidan också tandlösa. Dom som inte hade någon olycksfallsförsäkring.

Med 3D-skrivare kan man snart skriva ut sina egna tänder

Vad man kunde fixa på 50-talet vet jag förstås inte, men inte gick det så här smidigt. Och det finns ännu nyare teknik hos en del tandläkare, Margaretas har nån digital utrustning läste jag som visst var dramatiskt mycket bättre när man skulle göra bryggor, tandimplantat, tandproteser eller vad det heter. Går mycket snabbare, kanske nån slags 3D-skrivare, jag blev lite nyfiken.

Löständer? När jag googlar lite om tänder nu ser jag att folk med löständer riskerar att få gå tandlösa i höst.  I en artikel i Expressen förra veckan  läser jag att ett bindemedel som behövs har tagit slut. Var 10:e svensk över 20 har löständer för hela eller delar av tandraden står det. Det kunde jag aldrig tro!

Jag har hela livet gått till samma tandläkarmottagning. Min första tandläkare kunde aldrig säga "du" fast jag var under 20 när jag började där, "Äter Vi någon medicin" kunde han fråga. Då var det bara han och en tandsköterska, nu är dom i samma lokaler två tandläkare, två sköterskor och en tandhygienist. Och i fredags även en praktikant. Trångt är det för dessutom har dom en reception, det var det inte från allra första början. Kryllar av folk i den där lilla lokalen.