Men hur ljuvt är sjuttitalet egentligen

Ett gammalt slitet uttryck vi fick lära oss i skolan en gång var Hjalmar Söderbergs ord att det var så skönt att bli gammal, men så himla skönt tycker inte jag att det är och det där med "ljuvt sjuttital" är mer lite skämtsamt bara.

Inte så att jag ångestfyllt går och deppar dagarna i ända, tvärtom försöker jag ta vara på dagarna på bästa sätt och inte gå runt som en grinig gammal gubbe alltför mycket. Men med stigande tar jag mig i alla fall friheten att inte tycka allt nytt är OK  och av och till tycka att "Pappa vet bäst, Gammal är äldst etc". Lunchen på stan idag tyckte rent av var märklig, så det har blivit.

Jag åkte på några utslagna tänder i en onödig vurpa häromdan. Jag tror inte att den direkt hade med min ålder att göra, snubblade i motionsspåret, men kanske ändå, i yngre år kanske reflexerna hade varit snabbare. Men nu skulle jag som gräsänkling ta en lunch på stan, och McDonalds hamburgare är lättuggade, McFeast med Coca Cola. Men i Skrapan var det knökfullt av ungdomar och barn med burgare och pommes och långa långa köer.

60 kronor för en McFeastmeny

Det är ju trendigt nu med skolor i centrum, och i Skrapan har ett gymnasium, Wijkmanska,  flyttat in. Jag har ingen koll på andra skolor, men det finns säkert fler centrumskolor och så sitter eleverna på McDonalds och käkar burgare!

Kön i Skrapan var för lång och ljudet var för högt så jag provade McDonalds på Vasagatan, skulle det vara lika trångt där? Märkligt 100 meter från Skrapan var det helt normalt med folk så jag fick min burgare som jag kunde klara att äta utan att bita på vanligt sätt. Knappast nyttigt men nån enstaka gång gör det ingen skada heller, och jag erkänner gärna att jag tycker det är rätt gott också.

Två saker tyckte jag var märkligt, dels bara det att var knökfullt av elever där i Skrapan och sen att inga orkade gå 100 meter till nästa McDonalds för att slippa köa. Nästan så att det där med att inte orka släpa sig iväg 100 meter extra var mest trist för en obotlig motionär.  

Nejdå, jag bryr nig egentligen inte, har inget med de här ungarna att göra, helt och hållet en sak mellan dom och deras föräldrar, men det är bara en naturlig reflexion på en lunchpromenad. Man kan kanske hoppas att dom bara tar nån enstaka burgare i månaden så att jag är ute i ogjort väder.

För egen del får det bli lättuggat ett bra tag till, tur att jag gillar fisk, och kyckling är också rätt lättuggat men den där biffsteken får allt vänta och bra är ju det om man ska tänka på klimatet.