Dag 16 - Bastusnack

Som pensionär, när man inte längre har diskussionerna med arbetskompisarna på fikapausen, har bastun på Actic varit viktig för att hålla diskussionen igång och för att kunna lösa världsproblemen. Där kommer den nakna sanningen fram men nu har jag inte ens det.

Magda och jag diskuterar den
senaste utvecklingen

I den vedeldade bastun i stugan har jag suttit några gånger nu och idkat social distans tillsammans med Margareta, men där är det ju samma snack som vid matbordet och grannarna törs jag inte bjuda in till en diskussion.

I går satt jag i bastun i källaren hemma i stan och det blev inte mer sagt där, jag fick sitta alldeles solokvist och jag fick inte igång något riktigt bra samtal med mig själv, satt mest och molteg.

I stället lyssnade jag på radion om det senaste om Coronakrisen, min diskussionskamrat Magdalena Andersson pratade om ekonomin. Rätt deprimerande, men kortsiktigt bekymrar jag mig inte så mycket, jag har ju min pension. Men såklart går det åt pipsvängen till sist om man inte handlar nåt för pengarna. Mina fonder är inte så mycket att skryta över just nu, men å andra sidan dröjer det väl ett tag innan jag behöver använda dom till nåt. Om det nu kommer att finnas nåt kvar när krisen är över.

Nej, bastusnacket har tagit stor skada av Corona-viruset, men man får gilla läget. Jag petar in en pinne i brasan i morgon och då får jag i alla fall sista ordet i diskussionen.