Min kristendomslärare hade rätt

Idolporträtt i Kapris

Richard Koolmeister var en snäll lärare på Läroverket och han fick ett idolporträtt i Kapris en gång, vår skoltidning, en bild i vår samlarserie över våra lärare.

Snäll och godmodig präst från Estland med en undervisningsmetod som jag då tyckte omåttligt illa om, men nu i övermogen ålder inser jag att den hade sina ljusa sidor. Våra läxor gick alltid ut på att lära sig ett stycke ur läroboken utantill. Kanske en psalmvers eller några bibelcitat men utantill skulle det vara. Så på kvällen innan lektionen satt jag och tragglade in allt utantill utan att för den skull förstå vad det handlade om, men vartenda "och" och vartenda "men" skulle sitta rätt. Och Richard skrockade förnöjt när man kunde rabbla sina ramsor utan att staka sig.

Vad var det för bra med det då? Jo, nu när jag blivit driven korist i Västerås största kör, Rock Everybody, med inriktning på rockmusik från 50, 60 och 70-talet så inser jag att den där inlärningstekniken jag lärde mig då i 15-16-årsåldern, den har jag fortfarande nytta av nu i 70-årsåldern. Det är mer än jag kan säga om mycket annat jag lärde mig under min knaggliga väg i skolan.

Nu har jag en tid pluggat en utantilläxa i Rock Everybody och är rätt bra förberedd inför vårt gästspel som musikalartister på Västerås  Konserthus och jag kunde alla tre låtarna vi ska sjunga riktigt bra på repetitionen i måndags, men så var plötsligt en av låtarna dubbelt så lång! Vi fick en vers till av maestro att plugga in. Inga problem, jag dammade av mina gamla kristendomskunskaper, dvs att lära sig utantill, så nu efter en dags träning är jag i fas igen. Att kunna låtarna utantill är en principsak för mig, textpärmen lämnar jag hemma.

Sen tror jag att det är himla bra träning för hjärnkontoret också. För oss äldre definitivt, men kan det vara det för yngre också? Nu är jag på minerad mark, skolpedagogik är det inte upp till mig att ha åsikter om, det finns för många skolkunniga i klanen. Tom en rektor, som visserligen sjöng Elvis, Blue Christmas, på skolavslutningen men han håller nog inte med mig om nyttan av att traggla utantill. Och katederundervisning och sånt har en negativ klang och luktar Björklund, så jag byter fot och ger mig här.

Men konstaterar att gamle Koolmeisters metod passade mig i alla fall  så här ända in i sjuttitalet.