VSK:s hemmaplan innan publiken är på plats |
På väg mot VSK:s första hemmamatch mot Nyköping på Solid Park Arena förstod jag så jag gick med i tåget en liten bit längs Vasagatan där all trafik stoppades. Bengaler och facklor brann och smällare smälldes och folkmassan vrålade. Nästan bara killar 18-30-40 år och segerviss stämning kändes det som.
Så läste jag idag om domare som hotas och trakasseras av supportrar, och många domare vill sluta som domare. Även ungdomsdomare i ungdomsmatcher blir trakasserade stod det.
Jag förstår att grabbarna (och i undantagsfall tjejerna) i såna här folkmassor kan egga upp varandra att skrika och göra dumma saker. Och det var nästan lite hotfull stämning när folkmassan drog vidare längs Vasagatan. För en match i Div I som på min tid kallades Div III, nästan som gärdsgårdsserien och bara lockade dom allra närmast sörjande.
I Västerås längtar vi efter fotboll i åtminstone Superettan, så det är OK och sympatiskt att sjunga och heja på VSK. Hade jag varit yngre hade jag säkert själv gått där och hejat, och jag hoppas att våra supportrar är såna där som hejar på laget och inte skäller alltför mycket på domaren och inte kommer i bråk med motståndarlaget. Mer än psykningar och munhuggning.
Hur gick det då? Antiklimax VSK fick stryk av Nyköping med 3-2. Skötte sig supportrarna? Jo, jag har inte läst om några skandaler. VSK:s supportrar är fina grabbar som inte bråkar.
Men så kom jag att tänka på pappa Sven när jag som sjuåring fick följa honom på landskamp Sverige - Danmark. Stod inte min snälle och lugna pappa där och skrek "Ut med domarn!!"
Nästa hemmamatch ska jag banne mig se på plats på Solid Park Arena. Heja Sport!
Dag 57 i #blogg100
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar