En tidsfråga

Back to basics. I flera år nöjde jag mig med mobilen i stället för armbandsklocka och väckarklocka. Nu är det ordning och reda igen. Här i Mitt sjuttital är allt som vanligt nu.

Jag minns inte min första klocka men jag tror det var en Seiko med två extraknappar, start och stopp för tidtagning och jag har avverkat många armbandsklockor genom åren.

Ordning och reda på mitt sängbord.    

Det var trist när min fina Rolex blev stulen men sen har jag fått en och annan armbandsklocka i present och tappat bort dom rätt regelbundet också. Och rätt länge var jag alltså utan armbandsklocka. Det var då, nu kör jag med en billig så jag inte blir alltför ledsen om jag skulle tappa bort den. Och det är klart att det är mer praktiskt med en klocka runt handleden än att alltid plocka fram mobilen och kolla om man är sen.

För väckning har jag också ett bra tag bara haft mobilen på gott och ont. Jo, mobilen har ju många bra funktioner, välja signal, snoozeintervaller och en massa annat, men när jag vaknar till på natten är det fint att bara kunna plira lite med ena ögat och kolla om klockan är halv två eller framåt sju. Om man kan somna om alltså eller om det är dags att kliva upp. Igår hade Kjell & Co extrapris på en liten bra väckarklocka, 299 kronor.

För en gångs skull en liten pryl som är precis så som jag vill ha den, lätt att ställa in och det man vill kunna justera, det kan man justera. Ingenting att klaga över och två USB-portar så man kan ladda mobilerna eller surfplattan. Suveränt! Så nu har tiden rullat på så att cirkeln är sluten.

Det här var stort i Mitt Sjuttital: Armbandsklocka OCH väckarklocka. Men i morgon ska jag hitta nåt bättre att skriva om, jag har ett intressant meddelande till världen så bortse från det här inlägget och se fram mot onsdagen i Mitt Ljuva Sjuttital.

Dag 43 i #blogg100