Pizza år väl närmast svensk husmanskost nu, så fort har det gått. Nödlösning ibland när man inte vill stå vid spisen och rätt billigt när man inte är vid kassa. Och gott också där alla kan välja sin egen favorit.
|
Misto of Italy |
Vi har bara 100 meter till vår pizzeria, men där ska snart byggas bostäder så då ryker den och den har också lite tappat stinget, så vi måste hitta ett nytt ställe.
Vi har 268 meter till Emilios, 614 meter till di Spagna och 618 till Amore och inom ytterligare några hundra meter finns det gott om pizzerior enligt min mobilapp, det går alltså ingen nöd på oss. Men en pizzeria hade jag spanat in tidigare, 700 spik, den fick det bli, Misto of Italy! Vedugnsbakade pizzor.
|
En Crudo för 94 kronor |
Längs en lite trist bakgata men precis granne med vårt nybyggda Östermalm där det bor massor av köpstarka pizzakunder, det var en häftig kommers där. Tre pizzabagare bakade och två stycken skötte den vedeldade ugnen, matade in och matade ut, och den sjätte i gänget svarade hela tiden i telefonen och skötte kassan. Ganska många satt vid borden och åt också, det här var en av de livligare pizzerior vi har här i stan tror jag.
Lite långt dit bara för att gå. Ja, inte för att jag inte orkar. men för att pizzan ska hålla sig varm, så det blev bilen den här gången och pizzan var väl OK, möjligen lite liten om man gör som vi som alltid delar på en pizza.
Lunchpatrullen och pizzeriaprovningar och ibland andra mattester - det är mycket mat här i sjuttitalet men det är ju viktigt för att leva och överleva - extra fokuserat kanske för oss 5:2-are.
Emilios ligger närmast på tur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar