Igår var det ingen skillnad där han susade förbi längs Mälaren, och nu har han monterat sin mobil på styret såg jag där han har kartan över Västerås och markeringarna över de zoner han är ute och jagar. Lite likt Geocaching och jag har ett Turf-konto själv och jag tog ett par zoner härom året men fastnade som tur var inte inte för den här hobbyn.
Visserligen får man bra motion där man cyklar runt i stan, men blir man så biten som min kompis som är ute flera timmar varje dag så går det allt lite för mycket tid.
När man sen har tagit en zon som man hittar med GPS:en och fått en poäng, jagar man vidare till nästa zon och får en poäng till och jagar vidare igen och under tiden har en konkurrent letat upp den första zonen och tagit över den. Så där håller man på och det finns väl andra regler också men jag vet inget mer. Och så redovisas poängen i tabeller på Turfhemsidan
Lite känner jag sympati med dom där som blir så här bitna av nånting även om det är svårt att se nyttan av just den här hobbyn, ja förutom motionen då. Jag har själv varit lite väl biten av en del hobbies ibland som andra nog tyckt gått till överdrift och man blir lite lätt enögd när det är som värst så inte är det upp till mig att komma med pekpinnar.
Mitt joggande är knappast en hobby som kan kallas missbruk, så mycket tränar jag inte, men hur är det med det här bloggandet? Kan det anses sunt att offentligt avslöja sina förvirrade tankar på nätet och nästan varenda dag dessutom? Och med tom blick sen knappa på mobil och surfplatta däremellan för att göra meninglösa statusuppdateringar på Facebook, Twitter och Instagram....
Låt säga att vi ibland för en diskussion i den riktningen här hemma där vi stundtals har olika uppfattningar, men jag kan ju inte rå för att det är ju så man gör nu i 2000-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar