Mitt Ljuva Sjuttital

Min blogg är rätt åldersfixerad. Inte så konstigt, det är ju själva poängen med den.

Sen var det väl inte det smartaste att välja ett sånt upplägg om jag nu ville ha läsare till det jag skriver, men jag skulle ju skriva om sjuttioåringar men för att luras lite valde jag den dubbeltydiga titeln, "Mitt ljuva sjuttital". Falsk marknadsföring helt klart men ett lockbete så att några födda på 1970-talet skulle luras hit och se hur vi har det vi besvärliga 40-talister, "proppen Orvar" som vi hette en gång och "köttberg" har det också hetat, men numera är vi "bara en massa pensionärer".

"Skriv 10 minuter varje dag" var uppmaningen på en skrivarkurs jag gick en gång. Jag hade inget större utbyte av den kursen, men den där uppmaningen gillar jag, tror det är nyttigt för knoppen. Men det här bloggeriet tar lite mer än 10 minuter. Allt mellan 20 minuter och ett par timmar, ja inte i streck förstås, lite då och då när jag har tid att sätta mig en stund. Men jag borde skriva för hand, min handstil har blivit så svårtydd att jag inte ser själv vad jag skriver och behöver träna. Vi som hade välskrivning som ett ämne i skolan.

En test: så här mycket hinner jag skriva på 10 minuter om ett slumpvis valt ämne.

Red Naomi. Rekommenderas.

Jo, jag tar det här: Jag såg Amelia Adamo i en intervju i lördags hos Mark Levengood. Hon hade fyllt 70 några dar tidigare och dom pratade om ålder, om döden och sånt. Och lite om hennes nya kärlek också, frisören från Vallentuna. Jag håller med henne i mycket när hon pratar om ålder, det gamla vanliga att ta vara på dagarna och sånt.

Det där med döden då? Tja, inget att gräva ner sig för (förlåt skämtet) men det kryper ju närmare. Större risk nu att få hjärnblödning än när man var ung och odödlig men för den skull kan man ju inte gå och oroa sig och sluta leva. Det var väl lite sånt där hon tyckte. Självklarheter, jag håller med henne i allt.

Sen fick jag minst sagt lite dåligt samvete när hon pratade om uppmärksamhet till sin partner och det där med blommor. Alltså att generellt vi karlar, åtminstone jag, är så dåliga på att komma med en blomma till våra partner, och lika generellt att alla kvinnor, åtminstone en mig närstående Margareta, väldigt mycket uppskattar en spontan blomma. Nu blev det kanske inte helt spontant idag, men när jag på förmiddagen idag hade ett ärende ner till stan så passade det ju bra att titta in till Mästerblomman. En trevlig expedit tyckte att några rosor skulle passa bra en sån här lite småregnig dag. Red Naomi heter sorten och står sig länge. Ett bra köp tyckte Margareta,

Det här tog 10 minuter att skriva utan att tänka så mycket. Nu lägger jag in en bild också så är saken klar, jag har skrivit mina 10 minuter plus inledningen plus 5 minuter för att lägga in bilden, Nyttigt! Så här borde alla göra. Och att köpa en blomma borde man också göra lite oftare.