Jazz och rock

Långfredag idag och nu över påsk kommer det bli svårt att hinna skriva nåt här i Mitt70tal. Det kan väl bli någon kort rad i flygande fläng på mobilen. På sin höjd.

En kul staty fick pryda
Festijazz-programmet

Men en liten kort fundering om jazzens framtid tänkte jag på i går kväll när jag skulle somna. På Festijazz häromsistens, den 24:e i ordningen, var nog minst 90% av publiken i pensionärsåldern. Lite konstigt för de flesta artisterna, ja utom vi i Rock Everybody då, var ju tämligen unga, Kulturskolans ungdomsorkester, Who's your Mama, Carin Lundin, Caroline Wennergren etc. Det är ju ung musik dom spelar som 35-45-åringarna borde kunna klara.

Att dom minsta gillar Melodifestivalmusik är en sak men mellangenerationen, vad lyssnar dom på? Inte jazz tydligen för ingen i stan kan ha missat arrangemanget, Jazzens Vänner har annonserat flitigt.

Stockholm Jazzfestival i somras var en publik succe där även mellangenerationen trängdes, här hos oss är den åldersgruppen mer svårflirtad. Märkligt.  Dom har lite att fundera på Claes Tillander och alla andra i Jazzens Vänner. Ett arrangemang som Festijazz borde dragit fullt hus, det var en överkomlig kostnad för att glida runt bland scenerna i Konserthuset från 15.00 till efter midnatt.

Vårt sjungande i Rock Everybody har inget direkt med jazz att göra men ryktet säger att det finns ett intresse till ett samarrangemang mellan oss och någon jazzkör. Kanske rocken kan bidra till ett ökat jazzintresse?

Dag 25 i #blogg100