Mitt huvudfokus här är förstås "min lilla värld" och några funderingar som i bästa fall ibland är allmängiltiga även för andra i min situation i sjuttioårsåldern och den dramatiken kan vara nog så viktig men ändå är förstås inget mot dramatiken ute i den stora världen. Och det var en dramatisk natt i natt.
NYC Marathon 2014 |
"Arga vita män" sägs vara en av orsakerna till Trumps framgång men det kan väl inte bara vara det. Här hos mig på 5:e våningen är det otroligt att den mannen kunnat vinna det här valet. Ett jämnt val, men han vann. Hur "arga vita män" tänker är en sak, men hur kvinnor, unga, latinos, svarta, inte fullt lika arga män m.fl. tänker, dom har ju också i massor röstat på Trump, det går helt enkelt inte att förstå.
Löjligt för mig att göra nåt mer än en okvalificerad reflektion, möjligen kan jag vara förvånad att ungdomar på vänsterkanten inte ställde upp mer för Hillary Clinton om jag nu fattat det rätt. Dom fick inte Sanders, dom ville inte rösta på Clinton men nu fick dom Trump istället. Men är det så farligt då?
Tja, det får man väl se om några år. Kanske Trump blir en lysande president, vad vet jag? Spännande och dramatiskt blir det i alla fall några år framöver.
Hillary Clinton hade tänkt spränga glastaket på Demokraternas valvaka på Javits Center där jag brukar hämta ut nummerlappen inför New York City Marathon, (sorry skryt - kunde inte låta bli). Det gick inte men det hade varit fint om hon hade pangat några doror där i den där fantastiska glasbyggnaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar