 |
| 2 meter frigång var lite lite |
Jag har länge tänkt ringa honom men det blir aldrig av. Jag har hela vintrarna skottat våra 100 meter för hand och hoppats det är slutsnöat för året. Men nu har det alltså blivit av att prata med Fredde.
Lite hängde det ihop med en varningsartikel i tidningen (se där, en varning igen) där jag läste om en okänd risk som hängde ihop med snöskottning. "Okänd" var lite löjligt, det har man väl alltid vetat att snöskottning tar hårt på hjärtat. Det hänger väl på att man sällan är uppvärmd innan man börjar med det där tunga jobbet, extra farligt då att ta i för mycket.
Men ojdå - Fredde hade problem! Hans traktor behöver fritt 3,5 meter berättade han och hos oss hängde grenarna ner ända till två meter, nätt och jämnt att en vanlig personbil kom under! Ja det var den bit som går över grannens tomt där grenarna hängde ner men Maria lovade att jag fick ta bort de grenar jag behövde.
Vi var lite tveksamma när åkte upp till stugan häromdan, skulle vi komma åt grenarna? Det är nog inte rekord, men nog var det mycket snö på gården. Drygt att pulsa i snön, drygt bara att släpa fram stegen. Och sen var det väldigt svajigt att stå där på stegen, men jag skulle väl har ramlat mjukt om jag hade vickat. Snö och sågspån innanför kragen, darrig i armen när man sågar uppåt och balansera på en stege som vi inte fick att stå stadigt! Men efter nästan tre timmar kände vi oss någorlunda klara. Vilade framför brasan med gott kaffe och nu är det bara att hoppas att Fredde kommer ner med sin traktor. |
| Några trädgårdsstolar blev kvar ute på går'n i år. Slarvigt! |
Nej, vi har inte kommit överens om något pris för plogningen, men det får kosta vad det vill - vägen har jag slutat skotta nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar