Jag ska inte ha nån jävla epost!

Nog känns det bra när det till sist blir som man föreslagit . Speciellt om man fått motstånd.

Jag ger mig ofta för lätt och gjorde det också den där gången för 6-7 år sen i vägföreningen. Nej, att kalla till möten med epost som jag föreslog  var inte populärt den gången, varför ändra på hur det alltid varit. En annons i Sala Allehanda får räcka! "Jag ska inte ha nån jävla epost" var en lite oväntad reaktion den gången, det var så dumt att det var riktigt roligt. Det blev ett uttryck jag ofta kört med när folk är lite tröga att ta till sig nyheter och ändra på det man alltid gjort.

Men idag kom ett mail från vägföreningen! En kallelse till årsmötet! Ett mail med några bilagor. Dra mig baklänges på en gammal vagn! Vare sig det var mitt gamla förslag som gett frukt eller inte så kan jag i år gå på årsmötet för första gången efter att haft stugan i 34 år. Jag läser ju inte Sala Allehanda regelbundet.

Hoppas föreningen bjuder flott! 

Klart att man inte ska ge sig så lätt. Det är säkert en dålig sida hos mig, men ofta får jag ändå rätt till slut utan att vara så pushig.

Jag har använt epost sen 70-talet på jobbet och sen 95 privat, Och epost är fortfarande bra i en vägförening och hänger nog kvar länge än, och jag kommer inte att föreslå Messenger o sånt än på länge.

Hoppas dom bjuder på smörgåstårta. Om inte ska jag i alla fall föreslå det till nästa årsmöte.