fredag 21 oktober 2016

Jubileum vid Jan Malmsjös Plank


Jag firade ett jubileum igår som jag var tvungen att annonsera både på Facebook och Instagram och det är så stort att jag måste notera det som en milstolpe även här i Mitt Sjuttital och bre ut texten lite.

Så här skrev jag med några lämpliga hashtags:

Och en snygg Selfie fick det också bli.  
"Jubileum vid Malmsjös Plank. Prick två år sen idag jag blev #starstruck när min maratonkollega ringde mig här inför New York-maran 2014 med ett "lycka till" Det firade jag idag med en påtaglig tempohöjning fram mot den historiska marken. Min bästa tid är nu! 
#janmalmsjö #nycmarathon #jante"'

Min fixering vid Jan Malmsjö har ju varit ett ständigt återkommande ämne på mina bloggar så det är klart att jag ska fortsätta med det och åtminstone uppmärksamma den här händelsen på kommande årsdagar, 20 oktober. 

Som är lätt att komma ihåg, min brors födelsedag, han blev 63 igår. Trots sin relativa ungdom lider han fortfarande av nån slags allergi mot Sociala Medier fast jag försökt få med honom ibland, men det har gått trögt för dig, lillebror! Det här personliga påhoppet är mitt första påhopp någonsin på någon under mina nio år med sociala medier, men jag testar bara nu om jag får någon reaktion från min lillebror. Läser han bloggar? Kollar han sin Facebook? Jag retar upp honom lite här och ser om dom här raderna på något sätt skulle nå honom. Blir han ledsen gör jag en pudel!

Men åter till jubileet, det vore fint med en liten plakett där på hörnet, "Malmsjös Plank", "Jan Malmsjös Plats" eller nåt liknande mer ett datum 20/10 2014. Undrar om man får sätta upp en skylt hur som helst? Men i Google Maps är det väl OK att skriva en notis och kanske man kan få in det i Tripadvisor också.

Men det bästa med gårdagen var att löpningen gick så himla bra, absolut mitt bästa träningspass sen maran i juni. Tveklöst. Malmsjö som sprang vid 70 hade tänkt springa vid 80 också berättade han den där gången när han ringde men han orkade inte hålla tag i joggingen med dåliga ben, så den planen sprack, han är 84 nu.

Men det gick alltså bra för mig igår med perfekta knän! Jag fick en idé.... Jag ser inte redan nu fram mot 80-årsdagen, men med perfekta knän så kan man väl få ha en idé i alla fall, en morot för fortsatta träningen, eller är det dumt?

 Jag får tänka på't.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar