Sommarläsning

Aniara - en klassiker

Jag har läst rätt måttligt den har sommaren, men ändå har det blivit en hel del. Lite lättviktigt och en del lite tyngre.

Två nobelpristagare är avverkade. Patrick Modiano kom jag inte riktigt underfund med, då var det lättare med Harry Martinsson och Aniara. Kom ut 1953 och som 9-åring var det väl OK för mig att inte läsa den, men nog borde jag läst den i gymnasietiden åtminstone men nu till sist är det gjort, 103 dikter.

Rimmade dikter ibland, lite friare dikter ibland. Spännande och lättläst, lite ovanligt för en poesibok. Och förresten är det den första poesibok jag nånsin läst från pärm till pärm, jag har svårt att hålla fokus när jag läser dikter.

Harry Martinsson var skarp i sin framtidsvision, den enda missen kanske var "hålkort" som han nämner ett par tre gånger, men han kunde ju inte veta det var ett kortlivat media.     

Aniara for genom rymden i 15000 år innan kraschen, vilket öde. Opera ser jag aldrig på, men Aniara måste jag  se, och det finns lite Aniara-opera på YouTube. Karl-Birger Blomdahl minns jag förstås och det var rätt otillgänglig musik om jag minns rätt, men jag är allt bra sugen att ta fram chipspåsen och bänka mig för en operakväll nu när jag kan handlingen och känner personerna. Kulturpoäng!

Förresten bor ju Annika med sin familj nu vid Aniaraplatsen i Sollentuna, dom borde också uppdatera sig med det här mästerverket.