Lyssna är en bra egenskap

En av killarna på spinningen hade häromdan en ny T-shirt med ett tryck om ett 50-miles lopp. "Är det du som sprungit" frågade jag förstås.

Nej, det var grabben hans som han fick tillfälle att berätta om. Sonen var olympier, skridskor, och hade blivit kvar i Kanada för att jobba med OS i Vancouver 2010 och han var fortfarande kvar där. Han hade mycket att berätta och jag ställde bra frågor tycker jag själv.

Ett gott råd i ämnet

Vid nästa träning fick jag en fråga av en av killarna om min egen T-shirt, Stockholm Marathon stod det på min tröja. Jag har nästan alltid såna tröjor, har så många såna hemma i lådan och nu hade han läst texten och frågade alltså och jag tänkte berätta lite om mina eskapader, men han var direkt tillbaka till 1983 när han sett Ingemar Johansson och Floyd Patterson i Stockholmaran: "Då hände det här och det här, oj vad fort dom i täten sprang, osv osv". Han berättade initierat hur det är på Stockholm Marathon där jag kunde flika in i nån paus att "Jo jag vet, jag har sprungit där snart 20 gånger.."

När jag sprang i New York var det nåt liknande, någon hade stått som publik för några år sen, nån annan hade en bekant som sprungit där som han ville berätta om, och jag är en bra lyssnare tycker jag själv.

Ett annat gott råd

50-miles loppet hade jag kunnat kontra med min egen sons 100-miles lopp (där jag själv var "medlöpare" de sista två varven, ett par mil), men just då var det lite onödigt och okänsligt att ta upp det och ta bort glansen från olympierns prestation och min spinningkamrats berättelse. Nej, det får bli vid ett annat tillfälle.

Lyssna är en bra egenskap tycker jag och inte bara det, lyssna aktivt. Ställ den där frågan, visa intresse, håll med nån gång och säg emot ibland men det är dumt att bara låtsas lyssna och vänta på att komma in med egna stordåd.

Så fina råd jag kommer med!