Rocka Sockorna!

Idag var det lätt på gymmet att se vilka som hänger på Sociala Medier och vilka som inte gör det.

Margareta var färggrann, jag höll mig manligt till svart och vitt 

Det var nog bara Margareta och jag tror jag, några andra sockrockare såg jag inte på hela gymmet. Det fanns en artikel i tidningen idag, men den kanske folk inte hunnit läsa innan träningen. Jag känner ingen med Dawns syndrom men så fint att olikheter uppmärksammas så här.

Jag fortsätter nog med olika strumpor på gymmet och det roliga är att det här är våran Ellens grej sen flera år tillbaka. Ett ungdomligt uppror i all sin enkelhet mot all likriktning! Heja Ellen och heja alla sockrockare både med och utan Dawns!

Men jag var inte bara snäll idag, jag näpsade av en kille i bastun som en tid tagit sig tagit sig lite väl stora friheter,eller vad sägs om att skölja upp träningsklädena och sen hänga upp dom på tork i bastun efter träningen. En handduk att sitta på är väl OK, och möjligen badbyxor på för dom som är riktigt blyga, men torka tröjor och träningsbyxor i bastun! Nej så vill vi inte ha det.

"Lite snuskigt" sa jag, "Jamen det blir lättare för mig i träningsväskan sen" tyckte min antagonist. Få se om han törs utmana mig i en returmatch.

På väg hem från gymmet stötte jag på en bekant jag inte sett på över 10 år. 15-20 år yngre än jag  och inför mitt första marathon sa han uppmuntrande "tänk inte ens på marathon". Nu tränar jag mot nya framgångar medan han inte ens kan ta en långpromenad, så det kan bli.