Från Löpar-Nisse till Starke Adolf

Den observante har märkt att det det pågår en metarmorfos i den gamle mannens kropp, rocksångaren som driver den här sjuttitalsbloggen. Förvandlingen har känts tydligt de senaste dagarna.

Pedagogisk bild av Metarforfos,
passade den i sammanhanget?

Först en fundering, använde jag ordet metarmorfos rätt? Mina Blogg100-kollegor använder så många fina ord så jag vill dra till med nåt extra ibland jag också, men det är lätt att man trampar i klaveret. De flesta av dom verkar rätt bildade och skulle t.ex. aldrig börja en mening med "och" och dom kanske inte heller skulle skriva "dom".

Hur som helst så hade Margareta synpunkter på mina lår häromdan som hon tyckte blivit lite väl tunna för en långlöpare och i stället ser jag att mina biceps har utvecklats och inte är så taniga längre, men dom senare ville inte vara med på bild idag så tro mig på orden så länge. Och (sorry, jag har inga problem med att börja med "och"...) idag på ATC-träningen var det armar, armar, armar som Simon plågade oss med. Och lite ben och rygg, men mest armar.

Det var nog det jobbigaste ATC-passet vi haft och det var armhävningar, hantlar, Kettlebells (rygg och ben), rodd, och div. andra övningar för armarna. Simon är den av våra instruktörer som själv är armstarkast, klart han kör mycket med armövningar. Och utan skryt gick det riktigt bra för mig. Metarmorfos tänkte jag när jag såg mig i spegeln under träningen? En omvandling från uthållighet till ren råstyrka!

Jag vet inte om det enbart är positivt, jag får väl titta över mitt träningsprogram.