Min gamle vän är hemma igen

Jag umgås dagligen med min kamrat, vi kan kalla honom HP (inte att förväxla med förre förrädaren Hildor Peterzohn,  den oberäknelige ledaren för Vänsterpartiet i Grönköping).  Nej min kamrat är normalt mer att lita på, men för ett par veckor fick han nåt i halsen, fick inte fram ett ljud. Ja, han verkade helt död, stod bara timme ut och timme in och sa "Vänta!!!". Den som väntar på nåt gott etc., men här tröt mitt tålamod efter några timmar. Varför var han så vissen? Det är ju mycket som går, virus och annat elände, och han ville inte alls vara med.

Sladdarna borde jag snygga till 

Doktor Amin hade rätt medicin 

Och då han annars är alldeles för frisk för att hamna på sopberget nu i blomman av hans levnad och eftersom han även var en av de allra bästa man kunde få hos Dustin för några få år sen så ville jag absolut ha en diagnos av någon kunnig, det fick bli Amin på Arsadata. "Amin som Idi Amin, den gamle kejsaren i Uganda" förtydligade Amin, och då kände jag mig lugn, min kamrat var i trygga händer.

Så gick det några veckor. "På måndag ringer jag och frågar om han lever"  tänkte jag igår och sen dröjde det inte många minuter innan det plingade till i mobilen. Amin skrev att nu var min HP utskriven och ville hem!

Så nu är ordningen återställd, kamrat HP fick rätt medicin, det kostade en slant men nu är han igång igen och han var efterlängtad.

Nån jag pratade med för en tid sen sa att "visst, varannan vecka eller så startar jag datorn och kollar om det hänt nåt, betalar räkningar och så men Facebook ska jag gå ur!"  Då har jag ett mycket bättre förhållande till min kamrat, som sagt umgås vi normalt dagligen och nu har vi mycket att ta igen!