Posttraumatisk stress

Jag vet inte riktigt kriterierna för posttraumatisk stress så jag kanske ska kalla det för "post-älgisk stress" i stället, men båda symptomen ligger säkert rätt nära varandra. Har man råkat ut för något så dramatiskt som en bilolycka är man långt ifrån oberörd, men jag får tröst av Nat "King" Cole den här gången:   

Pick yourself up, take a deep breath, dust yourself off, start all over again!

Snart en månad nu sen vår krock med en älg och man kan ju bli lite filosofisk om ödet, det kunde gått värre och sånt. Ljudet av bromsar, smällen, bilden av älgen på framrutan, backspeglarna som flög all världens väg och bilden när älgen rullade ner i diket, alla billjus och senare alla blåljus, sånt där sitter på näthinnan och spelas fortfarande upp. Man hinner tänka en hel del under de där korta sekunderna! Och skotten när poliserna sköt ihjäl älgen!

Sen har det varit lite omtumlande med stress och dålig sömn och vaknar tidigt, men som tur är har vi haft presidentvalet i USA att tänka på. Vi är lite nyhetsnarkomaner och fint att ha nåt spännande att följa. Och jag förstår lite hur Trump mår nu, han har nog också lite posttraumatisk stress han också. Han borde också lyssna på Nat King" Cole: