Jo, men det gör inte så mycket. Jag hade aldrig trott nåt annat heller när jag gjorde en nystart med bloggeriet under ny flagg för ett knappt år sen.
I programförklaringen då 1 oktober förra året skrev jag bland annat:
"I min nya blogg har jag inga förväntningar annat än att ha ett forum att avreagera mig på, och jag räknar inte med att någon orkar göra mer än sporadiska besök här i mitt sjuttital.....etc etc........Men mest kommer det alltså att handla om mig själv och mina vedermödor genom livet och en allt mer stigande ålder, och helt klart kommer bloggen att skrivas i en positiv anda."
Det var allt jag tänkte då och det är allt jag fortfarande tänker. Jag tar en stund vid datorn, ibland varje dag, ruskar på huv'et och skriver nåt oväsentligt en stund. Borde jag i stället skriva om IS vidriga framfart i Syrien och Irak? Analysera hur Sverigedemokraterna kan öka i popularitet vilka idiotiska utspel deras företrädare än gör? Underhållet av järnvägen? Höstbudgeten? Invandringen?
Kanske man kunde få lite fler läsare med att vara aktiv i samhällsdebatten, det ser jag när jag någon gång har några aktuella taggar, då kan jag tillfälligt öka läsarsiffrorna, men jag håller mig allt till min programförklaring trots allt färre läsare. En äldre gentlemans grå vardag där han i motvinden kryssar vidare mot okänt mål.
Kryssar.. då blev här en osökt association som visar hur hopplöst omodern ägaren av den här bloggen är. Hur han än kryssar är han bara en sne'seglare. Den här melodin har surrat i min hjärna flera veckor sen jag på Öppet Arkiv kollade en svart-vit deckarserie från tidigt 60-tal.
Evert Taubes "Vals i Furusund" hade en betydelse i den deckaren och en skärgårdsvals är väl aldrig fel, men lockar väl knappast nya läsare till Mitt Sjuttital, men jag nynnar ändå vidare.
"Vi kom på kryss från Öregrund...."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar