Dramatik i Vedyxa

Väg 282 vid Vedyxa

I Mitt Sjuttital lever vi för det mesta helt vanligt vardagsliv med små vardagliga händelser. Pensionärsliv och nu i Corona-tiden är det extremt sparsamt med "livets goda" som kultur och kontakter med andra. 

Extra lugnt pensionärsliv och lite småtråkigt ibland, det händer ju ingenting! Man kan inte ens skjutsa och sitta med på barnbarnens simträningar. 

Men plötsligt! På älgjaktens första dag fällde jag i landsvägsmörkret hem från Almunge min första älg! Stor dramatik, glassplitter och blåljus! En erfarenhet jag gärna hade kunnat få slippa, men nu kan jag bocka av den erfarenheten också.     

Lite stökigt i vår fina bil

Lite ödmjukt och eftertänksamt kan man tycka att vi trots allt hade en himla tur, och en sån effektiv räddningsoperation med räddningskåren, polisen, bärgare, ambulans och en himla massa blåljus. Och alla hjälpsamma medtrafikanter.

Älgen klarade sig inte och bilen klarade sig inte heller, men vi själva klarade oss utan minsta skråma.

Så nu har vi förgyllt vardagslunken en tid med försäkringsärenden och bilfunderingar.

Sens moral skulle jag kunna komma med att ta det lugnt i trafiken, men goda råd till älgarna är lönlöst.