Dag 35 - Länge Leve Loppet

Det är glest med löptävlingar den här Corona-våren, men igår sprang jag äntligen årets första tävling!

Jag har under vintern mest koncentrerat mig på Actic och arm-musklerna inför Beach 2020, men nu när den är uppskjuten till Beach 2021 kan jag nog tänka mer på joggingen ett tag.

Dåligt löptränad tvekade jag inför vilken sträcka jag skulle välja igår i "Länge Leve Loppet"-loppet, det enda lopp som går just nu i Sverige med obegränsat deltagarantal.

Cool kille, typ macho

I min klass var vi runt 330 deltagare och jag var antagligen äldst men långt ifrån sist så nu lurar jag på att flytta upp en klass till nästa söndag. Ett suveränt lopp, "spring där du är och rapportera in resultatet". Jättebra med söndagstävlingar för min falnande joggingmotivation.

Och ett dopp i ån efter målgång var jättebra för min machoutstrålning. Plus 7 i vattnet om någon undrar.

Motion - Motion - Motion!  Nåt jag brinner för i Corona-tider, men annars också. Jag tror det är otroligt viktigt att röra på sig och Margareta tog en snabb promenad medan jag sprang. Det gör ju inte oss immuna mot Covid-19, men rimligtvis ökar det chansen för oss att klara oss bra i Corona-krisen.

Och som lite bonus letade vi på eftermiddan efter några av Sala OK:s stolpar, den här gången runt Ekeby damm.

Dag 34 - One world: Together at Home

Jag ställde min interna klocka i hjärnan på 02.00 och vaknade på sekunden för att få se nattens show.

Lady Gaga inledde sen har vi hälsat på hos Elton John, Paul McCartney, Steve Wonder etc.

Margareta vaknade också  och var med och tittade en stund. Showen håller på hela natten, få se hur länge jag orkar vara med, men det blir sovmorgon Dag 34!

One World: Together at Home.

Nu tittar jag vidare.

.............   

Och såklart - jag såg hela showen - Gomorron!

Dag 33 - En riktig mellandag

Det måste väl bli så ibland. I karantän i stugan är man annars hyfsat aktiv, men idag var det knappt styrfart.

Kallt och blåsigt tog jag mig inte ut förrän framåt lunch och då var det ju ingen idé att göra så mycket innan jag skulle in och äta. Lite småjobb på eftermiddan sen var det snart dags att  tända i kaminen och tänka på kvällsmaten. Nedbrytande.

Några grannar har dykt upp, Stockholmare, men jag har bara morsat på håll och dom åker snart hem igen.

Idag har jag inte lämnat tomten men ändå kunnat vara utomhus, lätt att förstå hur eländigt det måste vara i en trång lägenhet och vara förbjuden att gå ut.

Jag har just läst en massa berättelse från runt om i världen, intressant att läsa hur folk har det och så många har så mycket större problem än vad vi har.

Dag 33 var en blåsig lite nedbrytande mellandag men:

så länge solen ler,
så länge lusten ger och tar
i morgon är en annan dag!

Text och musik Christer Björkman får väl passa idag! 

Dag 32 - Slow TV rules

Idag har Coronan hållit oss här på landet i vårkylan i en hel månad, drygt det till och med. Man undrar hur andra 70-plussare har det, men rimligtvis sitter de flesta lite extra framför TV:n.

Vi ser på SVT Play framför allt, serier och filmer. Jag är inte så kräsen och har en rätt enkel filmsmak. Gärna nåt lättsamt i dom här tiderna, komedier - spänning - musik. Minst en film om dan tror jag vi sett.

I går hamnade vi i en engelsk film med intriger och dramatik och en himla massa namn att hålla rätt på, så många att till slut fattade vi ingenting. Den här 70+-hjärnan har sin begränsning när det går för fort och händer för mycket, då tar man till Slow TV.

Det började med Guldbron, TV när den är som näst bäst. Spännande att se när bron skulle på plats, skulle den passa? Jag ser fram mot att se den på plats efter Coronan.

Bra TV

Och nu den allra bästa TV-underhållningen, Den Stora Älgvandringen! Perfekt i Corona-tider. Som en rörlig tavla när TV:n står på. Jag satt idag framför TV:n och läste min bok och tittade upp ibland och vilade ögonen på svanarna. Några älgar har jag inte sett än, men dom kommer och då ska jag kolla mer uppmärksamt. Bra TV där man hinner fatta handlingen.

Extra mycket TV är det nu, men idag ska jag lämna TV-soffan ett tag och leta stolpar i "hittaut"-projektet för att få ut soffpotatisarna ut i skogen. Jag har 10-15 stolpar i Hyttskogen och säkert en och annan älg också.

Dag 31 - Svårplanerat

Under mina 75 år har jag även innan Corona varit med om ett och annat omskakande. både i världen och privat. Men den här krisen är ju minst sagt lite speciell. Plats för nya perspektiv.

Hittills 1200 döda i Sverige och 12000 är smittade. Vi i 70+-gruppen hör till riskgruppen bara genom vår ålder och bör hålla oss undan. När sån här information om döda, smittade och hålla sig undan är vardagen, då kan väl ingen normal människa vara helt oberörd. Mitt Corona-index stiger lite för varje dag. Jag mår inte hundra. Även om man antydde en försiktig optimism på presskonferensen igår.

Och jag kommer att klara mig bra, om jag nu inte blir smittad förstås då vet man ju aldrig, men annars så klarar jag den här krisen, nåt annat alternativ finns inte, det har jag bestämt.

Men livet är lite svårplanerat just nu. Igår dog Adam Alsing, 51 år av Covid-19. Vad jag minns det första kändisnamnet i Sverige som avlidit i den här pandemin.

Tomt

Och vi planerar just ingenting just nu. Städar, rensar, gräver och tar en promenad. Kanske borde jag måla lite nu när det blir lite varmare. Såga och spika nånting. Röja i källaren har alltid stått på listan, det kanske jag ska ta tag i. Ja, jobb för att fylla dagen är inget problem, men nån riktig planering skulle jag behöva. Ett datum i kalendern att se fram mot.

Skulle vara fint att få putsa skorna och gå på fest. Men nu är kalendern tom. Helt tom.

Dag 30 - Coronastämning

Engelbrektsgatan

På morgonpromenaden  i stan känner man riktigt av Corona-stämningen. I skogen i stugan är det ju alltid lugnt en tisdagsmorgon men det här var lite spöklikt. Man skulle kunna tro att det är en pandemi som härjar...

Nu har vi ju inte stängt helt i Sverige så jag får ta en tur på eftermiddan också och kolla men jag hoppas det är hyfsat lugnt då också.

1033 döda nu i Sverige. Och så hörde jag idag nånting om "året ut"! December! Julafton i karantän?

Lugnt här också

Vi har visserligen firat jul helt ensamma en gång när vinterkräksjukan gick i släkten och bara Margareta och jag klarade oss, men det vill jag inte ens tänka på idag.

Tomt på stan och inte många man möter. Jag vet inte hur försiktig man egentligen behöver vara utomhus, men nog lämnar jag ett rejält mellanrum till dom jag möter, byter gärna sida.

Smedjegatan

Att köpa mat har gått rätt bra än så länge med självskanning i en tom butik kl 07.00, men idag beställde jag matkasse för leverans utanför butiken på måndag. För säkerhets skull.

Men "året ut"! Jag och Margareta. Vad ska vi prata om till slut?

      
Till sist kom jag förbi Växhuset på morgonpromenaden. Tisdag men körövningen i Rock Everybody är inställd. Men dom håller på och jobbar med gården utanför i alla fall, det blir fint när vi är igång igen! 

Dag 29 - Påskhelg i Coronastil

Så här brukar det inte vara. Tvärtom brukar man vara alldeles slut efter påskhelgen, men i år hade vi inte så många besök.

Hoppas de flesta av mina 70+-kamrater också sköter sig, håller sig hemma och håller sig på distans till sina barnbarn. Vi har skött oss bra men ändå kunnat säga Glad Påsk till sex av barnbarnen, vi missade bara Ellen som jobbade hela helgen.

Först träffade vi Clea och Natan som hastigast på parkeringsplatsen hemma i stan och dom såg ut som vanligt. Fint att i alla fall säga Hej, men nån kram fick jag inte.

Lite märkligt ser det ut. Men vi fick samma mat. 

Och så på påskafton tog vi mod till oss och tog en liten tur fast jag vet:

RES INTE BORT I PÅSK!

Men FHM kanske inte behöver veta och det var ju bara en liten tur.

I Almunge var vi socialt distanserade till ett eget bord men kunde ändå känna gemenskapen på påskmiddagen, grillat förstås.

Nelly, Selma, Ebbe, Casper och hans Maira fick sitta vid huvudbordet, men vi två var nöjda med undantaget på behörigt avstånd.

Sex barnbarn av sju var ändå rätt bra i Corona-tider. Och vi höll distansen 100%-igt den här påskhelgen i Coronastil.