Dag 28 - Motion

Alla vet att det är bra,  men vilken motion passar oss  +70  bäst? Det är enkelt: det är den som utförs. Extra viktigt i Corona-tider med social distansering.

Den senaste träningsappen jag laddat ner  har jag inte hunnit prova än, Försvarsmaktens träningsapp. Den appen kanske är lite väl tuff och "Sofia på TV" räcker rätt bra för oss varje morgon, men det är fint att prova fler program. Och så har jag Actic-appen

Och igår började jag Stolpjakten.  Finns över hela landet, orienteringsklubbarnas försök att få ut folk i skogen. Inte bara i Corona-tider, men extra bra just nu. Jag köpte förstås Sala-kartan och vilken service av Sala OK en Påskdagsmorgon:

9.15   Sms-beställde en karta och swishade 20 kr.
9.30   Sala OK tackade. "Det fixar vi"
10.00 Sms: "Kartan ligger i din brevlåda!"

Jag tycker det är underbart med entusiaster som på Påskdagsmorgonen tar en cykeltur och levererar till oss i Corona-riskgruppen så att vi slapp hämta kartan på stan, service helt i min egen stil.

Första stolpen. 99 kvar.

Dag 27 - Lätta på plånboken

Så många har knackig ekonomi nu. Men vi som inte kommer åt att göra av med våra pluringar på Clas Ohlson längre kan ju kosta på oss att vara lite extra generösa mot arrangörer och småföretag som saknar inkomst nu.

Som exempel betalade jag entrén till bandyfinalen som spelade för tomma läktare för några veckor sen fast jag blev kvar i TV-soffan. Ja, jag tog virtuellt även med mig Margareta till Studenternas i Uppsala. Hon hade aldrig varit på bandy men blev extra glad över att VSK-tjejerna vann den spännande matchen.

Bra kvalitet. Prisvärt.

Som världsförälder passade det bra att öka månadsbidraget till UNICEF. Ökningen på mitt lilla bidrag kanske gör nån liten extra nytta och jag fick ett tackbrev från dom.

Till och med Wikipedia fick ett bidrag idag. Dom har frågat förr och nu var det läge. Dom blev glada skrev dom i tackmailet.

Och det blev förstås ett par hundra till Radiohjälpen under "En kväll tillsammans" i går.

Jag prioriterar lokalt och i veckan blir det nog ett stödköp hos "Fiket i Färnebo", ett par lunchmatlådor tror jag. Kanske köper jag hämtmat hos nån annan restaurang också, inte bara pizza, kanske Måns Ols behöver ett stödköp. Ångbageriet har gott bröd, där kan man köa utomhus och släpps in en och en.

Och i Almunge har vi stödköpt div. grejor för Danmarks skola, klass 5, och på köpet fick Thomas Ravelli ett litet bidrag. Kalsonger och T-shirts. Nästa stödköp där är visst kaffe, "typ lyx" sas det.

Jag kan inte hjälpa till så mycket i den här krisen (70+) mer än hålla mig undan, och då kan jag ju i alla fall försöka göra lokala stödköp.   

Dag 26 - Stop the world, I want to get off

Det var inte alltför uppmuntrande nyheter igår när jag hörde att toppen på Coronakurvan för Västmanland verkar komma om 4-5 veckor! Om 30-40 dagar kommer toppen och så länge ska vi väl hålla oss undan. Och det är är inte slut där!

För vad händer sen? 2-3 månader medan smittan klingar av? Ska vi hålla oss undan i stugan så länge? Då är man ju framme i augusti-september om jag räknar rätt. Med mataffären kl 7.00, TV-gympa med Sofia kl 9.10, promenader och FHM-rapporten på TV kl 14.00!    HELA SOMMARN!

Stoppa världen, jag vill kliva av! Gärna med Jan Malmsjö, eller här med samma tema in countrystyle:

 

Dag 25 - Nästan som ett jubileum

I december tror jag det var jag först hörde talas om ett nytt virus. Långt bort i Kina, berör inte mig! Men så på bara några månader är hela världen drabbad! Idag har jag hållit mig undan i 25 dagar.

25 dagar i stugan tillsammans med Margareta utan att ha pratat med en enda annan människa! Jo, ett par minuter med en granne och nåt Hej och några korta fraser med nån man mött på promenaden. Overkligt.

Ändå sa vi i morse att vi har det egentligen inte så eländigt. Vi har mat i kyl och frys och vi har värme i kaminen. Vi har gott om plats på tomten och i stugan, och även om vårt internet är långsamt så fungerar det i alla fall rätt bra.

Anders Tegnell är frontfiguren från FHM

Igår skulle vi varit på teater i Stockholm med Ellen, Spelman på Taket, och härom veckan skulle jag sjungit i körens rockkonsert. Trist att det fick ställas in, men det var värre för Tokyo som fick ställa in olympiska spelen. Och det är värre för alla som blivit sjuka, dom som fått problem med skola och sånt. Dom som fått operationer inställda. Blivit arbetslösa. Etc etc.

Den som har läst mer än ett inlägg i den här bloggserien i Corona-tider har förstått att vi så här långt inte har så mycket att klaga på.

Och idag en tur hem till lägenheten och tillbaka för att hämta ett par saker och skulle vädret bli alltför trist så bor vi hemma i stan ett tag. Vi är inte ens fast på bara ett ställe.

Nej, de här första 25 dagarna har gått riktigt fort men jag har lite dåligt samvete för att jag gör så lite, håller mig bara undan. Man vill ju göra nytta! Som all vårdpersonal, FHM och som så många andra.       

Dag 24 - Mina barn kommer aldrig och hälsar på mig

Dag 24 och fortfarande på tu man hand på Stentorpet där den Sociala Distanseringen  fortsätter.

Rätt naturligt att man kommer att tänka på Hasse Alfredssons monolog Gamle Man från nån gång på 60-talet. "Mina barn kommer aldrig och hälsar på mig" sa den gamle mannen som var på rymmen från ålderdomshemmet. Visserligen skulle det vara kul med ett besök i påsk, men vi är tacksamma om vi slipper ett tag till. För säkerhets skull.

Nej vi fortsätter med promenader och arbete på tomten. Mataffären med självskanning kl 7.00 i en rätt tom mataffär. Och igår hängde jag på låset när bygghandeln öppnade och köpte som första och enda kund i affären en VVS-koppling. Vi är försiktiga, men tänker att möjligen hör vi inte till den allra mest riskfyllda gruppen, så nån liten risk får man väl tal. Som ett morgonbesök i en folktom affär.

Riktigt vackert och ett paradis för tranor.

Visst är det trist ibland, och kanske samtalsämnena tryter ibland när det bara är vi två här på Stentorpet, men vi har våra rutiner och fina promenader nästan varje dag. Och rätt fina saker att se här också kom jag att tänka på idag. Som Grossmossen. Miljoners miljoner människor har trängts på turistmålen jorden runt, men hur många har sett Grossmossen? Och en liten bit längre bort ligger Älgudden.

Turistattraktioner som bara en bråkdels bråkdel av jordens befolkning ens hört talas om, och vi har  tillgång till dom varje dag. Duger bra för oss. Och Grossmossen har potential.

678 svenskar döda fram till idag så det är en överkomlig uppoffring för oss att avstå från barnbarnsbesök på Stentorpet ett tag till. Det här tar slut till sist.

Dag 23 - Allting handlar om Corona.

Från att man vaknar genom hela dan. Nyhetssändningar, tidningarna, radion, Facebook  ja allt! Sporten, kulturen etc. Allt handlar om Corona. Allt.

Såklart det är ju det största som är på gång i världen just nu, men ibland är det som man inte orkar mer. "Är det konstigt att man längtar bort nån gång" sjöng Lena Andersson.

Dag 23 idag och fan vet, kommer det här att hålla på över dag 123? Hur kommer man att må då i så fall? Så här långt mår jag fortfarande bra, men mitt Corona-index ökar så sakta, Uppåt 11 tror jag . Skulle vara fint att bara käka en Dagens Lunch på Måns Ols för att få lite omväxling. Fika nere i Stadsparken. Jag har inte så stora krav.

På promenaden igår mötte vi en gumma på cykel som stannade till och skarpt bad om 2 meters avstånd innan vi fick passera. Jag makade på mig lite till även om det säkert redan var 4 meters avstånd, men sån är stämningen. Kusligt.

Men i Kungsträdgården roade man sig obekymrat i Aktuellt. Hur ska man få Stockholmare att fatta? Utegångsförbud?

Men man behöver ha lite kul nu, och då var det ju kul att jag för första gången på 10-12 år fick pengar tillbaka på skatten. Ung. så mycket att det skulle kunna räcka till en kort tågresa nånstans.

Men det går ju inte - Corona. Kanske det här i stället?

Dag 22 - Jobba hemifrån

En uppmaning i Corona-tider är att jobba hemifrån om man kan. Vilken tur att så många kan det nu med snabba bredband, nästan som att sitta på jobbet.

Skyltarna står och bleknar

Men här på landet är det tvärnit, där får fiberbolagen skämmas. Det är i praktiken ofta omöjligt att jobba hemifrån med långsamma uppkopplingar när utbyggnaden av fibernätet går så pinsamt dåligt. Jag hörde nån siffra igår hur långt utbyggnaden kommit, men har glömt, men det var inget att skryta med. Utbyggnadstakten tom minskar.

Bristvara på landet

Här i Stentorpet står skyltarna lite varstans framför stugorna där man väntar på sin fiberkabel men skyltarna börjar se lite ledsna ut. "Ip Only, Fibernät för framtiden." Säljarna var väldigt pådrivande när man skulle skriva på för framtidens fibernät men sen hände inte mycket. 

Det blir i en avlägsen framtid! Än har jag inte sett spår av vare sig grävare eller kabelrullar. Det är nu den snabba fiberkabeln skulle ha behövts.