Personligt rekord i TV-serier

Nu är vi där och maratontittar på TV-serier vi också, modernt och trendigt som man hört hur ungdomar ser på TV numera.

Vi festade loss igår med med 5-6 timmar framför TV-n. Vi har haft fyra-fem serier på gång, men såg slut på några förra veckan, nu hade vi tre serier kvar. Och vi sa oss att det är svårt att hålla ihop handlingen och personer med en vecka emellan programmen. Måndagen blev en bra dag att bänka sig och lite charmlöst men effektivt titta slut på serierna vi hade på gång.

Började runt lunch med sista avsnittet av Överklassmördaren, ett mord i New York från 80-talet som uppmärksammats i fem avsnitt! Ingen serie man behövt följa, men intressant där försvaret fick det till att mordoffret varit för lössläppt och drivit den ovanligt snygge mördaren till dådet, #Metoo. Och nu är jag klar med den serien och mördaren fick 5-15 år för dråp, inte mord alltså, men har senare gjort nya brott och sitter fortfarande i finkan som 60-åring.

Så blev det en eftermiddag med Kalifat. Vi såg avsnitt fem i söndags och hade svårt att minnas alla namn och intrigen så vi spottade i nävarna och kollade mer eller mindre i ett sträck avsnitt sex, sju och det dramatiska slutet i avsnitt åtta. Rätt jobbig eftermiddag med tre avsnitt, nästan tre timmar,  men vi hängde med bra och hade lättare att hålla isär alla personer, det var ju bra. Och nog fanns det en öppning för en fortsättning.

Lite utmattade sa vi att det är lika bra att titta slut på Tsunami också, också dramatisk och jobbig förstås. Lite lättare att hänga med i intrigen, men vi tog ett par timmar här också och såg slut på den serien.

Nytt personligt rekord! Nästan sex timmar framför TV:n med TV:serier. Visst har TV:n stått på längre nån gång då man följt nån direktsändning av nån aktuell katastrof som Palmemordet, Utöya och liknande, men så här att följa filmer är lite ovanligt.

Förra rekordet kan vara sommaren 2018 och fem-timmarsversionen av Fanny o Alexander  när TV firade Ingmar Bergman 100 år.

Nästa projekt?

Och nu då. Kanske är slut ett tag med TV-serier, känns så, men så hörde jag häromdan ett tips om The Day, en belgisk serie i 10 avsnitt om ett misslyckat bankrån. Hela serien utspelas på en och samma dag, The Day, men 'måste ses' sa recensenten! Jag får se. Ska den också ses på en och samma dag som titeln anger så blir det i alla fall ett nytt svårslaget personligt igen.