Au claire de la lune

Den där barnvisan nämnde man några gånger i boken jag läste ut i går kväll och sen dök hela texten upp för mig i natt när jag skulle sova. Jag hörde den kanske på franskan 1962 eller sisådär, tänk att man kan komma ihåg den så pass bra efter så många år:

Mon ami Pierrot

"Au claire de la lune, mon ami Pierrot
prete moi ta plume, pour ecrit un mot
ma chandelle et morte, je ne plus de feu
ouvrez ma ta porte, pour l'amour de dieu"

Stavningen är bedrövlig, jag läste bara franska i tre år, men banne mig. jag är imponerad hur mycket som fastnade under skolåren. Jag har läst spanska lika mycket nu på kvällstid på gamla dar, men där kan jag bara prestera ett "Hola, senora!" Och några spanska sånger fick vi aldrig sjunga på lektionerna med senor Juan Scardovi. Och nu har jag gett upp. "Un cerveza por favor"

Och jag erkänner - det är lite mycket "kommer du ihåg?" både i den här spalten och när jag umgås med mina jämnåriga vänner, men det kanske inte är så konstigt när allt man varit med om som ung sitter så mycket bättre än det man gjorde igår. Om ett par veckor ska vi som gått i min skola, Högre Allmänna Läroverket, träffas över en fika och nån vecka senare ska jag käka en lunch på Stadskällaren i Stockholm med några klasskamrater från gymnasiet. Kanske allt "kommer du ihåg?" börjar gå för långt?

Undrar om dagens yngre blir lika fixerade över sin barndom/ungdom som vi 40-talister blev och är? Kanske / kanske inte. Nu när allt för evigt blir dokumenterat på nätet är det kanske inte lika roligt att fundera på hur det var förr.

Och förresten, den där franska sången är nog lika känd som O Tannenbaum, så kanske varenda kotte kan texten till Au claire, vad vet jag? Ute i ogjort väder. Tankefel! Det här var väl inget att komma med! Gör om och gör rätt! Ha nåt bättre att komma med i morrn!

Man får ta lite risker i det här jobbet

Vildvinet börjar få fin färg

Ett gammalt bevingat uttryck med en speciell historia jag ärvt av pappa Sven och använder ibland. Passade bra på festen hos PRO Kultur häromkvällen. Det är inte helt riskfritt att vara pensionär.

Drygt 60 deltagare på vårt After Work i inre rummet på Pitchers med en ljudnivå så hög att man måste ta sats för att ta sig in, det  var inte så nyttigt för min Tinnitus. Till på köpet ska man försöka prata också men mitt friska öra klarade sig den här gången också. Bra musik och trevligt runt bordet. Man får ta lite risker.

En liten kul sak var att av de 60 deltagarna var vi fyra stycken från vårt barndomsgäng på Jakobsberg som nu från varsitt håll sammanstrålat i PRO Kultur. Senaste nytillskottet var Mona jag inte sett på 60 år men kände igen direkt, och hon kände igen mig också. Vi såg väl båda lika ungdomliga ut kanske.

Jag klarar egentligen inte såna här riskfyllda tillställningar med den ljudvolymen, i alla fall inte alltför ofta så då det är fint att dra till stugan efteråt. Där är det tyst och skönt och rätt riskfritt för mina öron åtminstone.

Så sitter jag här och knappar en stund vid datorn och lyssnar samtidigt på min veckolista på Spotify som dom rätt begåvat ställer i ordning varje vecka, Artister och låtar dom tror jag gillar och det mesta går hem. Men vad hör jag! Gärdebylåten med sång på riktigt dalmål av Evert Sandin, min gamle pianolärare! Arbetskamrat till pappa Sven en gång innan han tog lite risker och blev musiker på heltid. Lika snäll som han ser ut på bilden! Jag gjorde inga stora framsteg som pianoelev men kanske bidrog till att flyttade hem till Dalarna i alla fall. Inget om Evert på Youtube, men fanns alltså på Spotify i alla fall.

Annars borde jag väl en sån här dag skrivit några rader om nazisterna i Göteborg som på nåt konstigt sätt fått lov att demonstrera. NMR, vilket sorgligt gäng. Nog borde det väl gå att förbjuda dom att demonstrera?

Läsförståelse, är det viktigt?

Jag tänkte på det där nyhetsinslaget i veckan om minskad läsförståelse när jag nu på kvällarna rör mig på de trånga gatorna i Saint Malo i "Ljuset vi inte ser". 600 sidor och visst är det ett och annat ord jag är lite osäker på, en del tekniska termer framför allt, men inte är det ofta man hakar upp sig. 

"Det finns så många moderna ord, inte behöver man kunna dom där gamla" sa en ung kille som intervjuades, men det är en lite obegåvad inställning. Bland mina vänner som rör sig i skolvärlden har jag förstått att det på många håll är väldigt dåligt ställt med läsförståelsen. Och stavningen är inte alltid perfekt om man säger så.

Vi gav oss inte tid att åka in här en gång,
när vi var i Bretagne. Åkte bara förbi. Dumt! 

Sticker emellan här med en Brasklapp och erkänner att standarden i det här forumet är lite låg ibland. Mina inlägg är inte så genomarbetade, klipper och klistrar ofta utan att kontrolläsa att det blev rätt etc. Så är det sagt.

Och jag kan väl ge killen som intervjuades rätt i att ord som "luguber" kanske man inte behöver kunna men ändå, ett ord jag gillar. Ett gammalt ord som Sjöwall/Wahlöö var först med att ta upp sen använder Klas Östergren och Håkan Nesser sig ofta av det. Och i mina spalter kör jag också med "luguber" ibland för att malla mig och verka bildad.

"Gösta Berlings Saga", min sommarlektyr, var för mig rätt trögläst med en hel del gamla ord och ett så gammalt tänkande och språk så jag fick kämpa rätt bra för att ta mig igenom den.

Skojfriska stavningar på nätet och SMS-språket är ju så vanliga nu så det korrekta stavningarna verkar nästan vara felstavningar, undrar när man stryker stavningen av "också" och "liksom" t.ex.

Utvecklingen av läsförståelsen i Sverige är luguber, eller så är jag ute i ogjort väder. Hoppas det, det här var bara nåt jag påmindes om när jag nu snart läst ut en bra bok och förstått det mesta. Men förresten, jag har jämnåriga som aldrig läser en bok så jag ska väl inte bara skylla på nutiden. Och det kanske inte är så farligt om språket ändras när man kan googla allt man behöver.


HAND & CUL!    (för invigda Have a nice day and see you later)               

   

Hur dum får man va'?

Som tur är bestämmer man själv hur man lägger ribban. Men det här var dumt.

Det är rätt bra att ha en kikare i stugan. Vad är det för en pippi uppe i trädet? Och bilen borta på vägen, är det en skummis? Tranorna och rådjuren på ängen kan man vilja kolla lite närmare. Ja, så mycket mer spännande än det är det väl inte, ja, kanske nån cyklist kan vara intressant.

Ett strå vassare än dom jag slängde

Vi hade tom två kikare i stugan och en gick sönder. Det var lite irriterande för jag tog alltid den trasiga kikaren. Dom var så lika men jag kom mig aldrig för att slänga den trasiga. Det där att ta fel kikare höll på så länge men för några veckor sen tänkte jag visa mig handlingskraftig och utan att säga nåt till Margareta tog jag med mig den trasiga kikaren när jag slängde sopor. Och tänkte mig få beröm!

Men naturligtvis var det den fungerande kikar'n jag slängt. Lite skamsen fick jag åka en vända till till sopstationen. Och igår tog jag en tur till Clas Ohlsson. 399 kronor för en ny kikare var överkomligt men onödigt, men nu kan jag sitta på pass i stugan igen och vänta på att nåt spännande dyker upp.

En sak till på samma tema: "Tänk att det finns folk som inte äter frukt!" sa Margareta härom dan. Efter kikarköpet i går tittade jag in på Coop också och fyllde på med en kasse frukt också. Svenska äpplen och plommon från Italien, apelsinerna är inte så bra än.

En spridd missuppfattning säger att frukt, det är ju bara socker men fruktos och fruktsocker har ju inte mycket med frukt att göra, och även om det finns lite socker i frukt finns det desto mer med mineraler, vitaminer och såna nyttigheter och så är ju all frukt så otroligt gott. Nej, här ligger man farligt nära gränsen hur dum man få va'  om man spolar frukten men som jag började med. man bestämmer ju själv!

Och själv ska jag på direkten ta mig ett svenskt äpple från Kivik.

Kaffe och glass på McDonalds

Hovmästarn på McDonalds

Jag hade en halvtimme över i söndags. Gick och väntade på Selma och nere i backen låg McDonalds. Kaffe och glass är alltid gott.

Men där stod jag framför disken och ingen brydde sig om mig, så här har jag aldrig blivit bemött på Donken. Folk blev uppropade och fick sina burgare och jag fattade noll. Vad var felet, varför sa ingen nåt. Jag stod där kanske fem minuter och surnade till lite innan jag började fundera och tittade mig omkring. Där stod några stora bildskärmar.

Den lilla kontakten med expediten man tidigare har haft där man beställer var borttagen, jag skulle själv på bildskärmen knappa in min beställning, en McFlurry med Dajm och en liten kopp kaffe. Det gick väl OK efter att ha funderat lite och jag betalade också där vid bildskärmen och fick min lapp och på tavlan vid kassan dök mitt nummer upp och jag kunde hämta min beställning utan att ha sagt ett ord till någon. Effektivt!?

Det är väl det är så här det ska vara numera. Snabbare och snabbare! Självskanning i affärn, på flyget. På Pinchos sköter man allt i appen, bokar bord och beställer maten med alla tillbehör och betalar. Jag är inte helt negativ till det här, det är skönt att slippa köa och sköta sig själv i stället, men tempot är ju så uppskruvat nu och folk mår allt sämre. Barn är stressade vi folk märker inte att det börjar gå för långt. Vi har inte tid med begravningar längre läste jag förra veckan. Om vi nu inte kan fixa't på en fredagseftermiddag. Fler och fler blir utan nån ceremoni om det kolliderar med semestern sa man.


Nya beställningsproceduren på McDonalds är väl standard hos dom och många andra matställen också inom kort men hygienen? Där står man och trycker på en bildskärm i förkylnings eller kräksjuketider och så sitter man sen och äter sin pommes och burgare med händerna. Inte helt optimalt! Men jag åt min McFlurry bakteriefritt med sked och sen drack jag kaffet på gående fot längs Salabacksgatan och tjänade in några värdefulla minuter.

Sen ser jag fram mot självkörande bilar där kommer jag också att kunna utnyttja tiden mycket bättre som att läsa tidningen och betala räkningar och andra nyttigheter. Kanske ta en liten tupplur.  

Abborrbacken på Lidingöloppet

Västerbron i Stockholm Marathon, Heartbreak Hill i Boston, och Abborrbacken på Lidingö.

Laddade innan starten på Lidingövallen.
Elisabeth sprang förstås lite längre än jag.

De flesta motionslopp har nån passage som är lite extra jobbig. Visserligen kan inget jämföras med UTMB som i 17 mil bara består av backar, men nu var det Lidingöloppet, jobbigt nog för mig.

Träningen kom igång lite väl sent, bara för ett par månader sen, men en mil ska väl en dåligt tränad gubbe kunna springa. Vilken tur att Bettan tjatade på mig så att jag kom igång igen.

Så här skrev jag på Facebook innan starten: "Efter många långa år och 1000-tals mil i joggingspåret kryddade med vurpor och blodvite är jag med råge kvalificerad till Lidingöloppets näst högsta klass, M70, lördag 23/9. Sen är siktet inställt mot den högsta klassen M80 om sju år. Keep running!" 

Uppvärmning M70

Det tar ju nästan ett helt löparliv att kvalificera sig för M70-klassen, så det kändes riktigt fint att höra till den exklusiva lilla skaran, drygt 100 på startlinjen. Många seniga vältränade löpare som springer milen tom snabbare än jag gjorde när jag var som bäst, men alla har ju sina förutsättningar. Med rätt träning kan jag säkert klara en mara igen, men M70 kan väl få räcka så länge, tacksam att jag klarar det. Jag har tur med bra gener och har bidragit själv med ett någorlunda hälsosamt leverne. Och med rätt motivation i höst och vinter så kanske det kan bli lite längre lopp igen.  Det var i alla fall riktigt kul att med en come back i en tävling.

Loppet då? Jag sprang rätt lugnt efter mina egna förutsättningar och jag vet att jag tappat mycket de senaste åren. Ju mer vältränad man är ju större risk att man dras med i för högt tempo men nu la jag mig på rulle en bit bak och sprang om dom jag kunde. Helt OK lopp och man blir inte så förskräckligt trött i den mediokra fart jag klarar nu. Hamnade på plats 82 av 104 som gick i mål. Dessutom var det ett gäng som bröt. Jag hade hoppats på bättre men inte helt missnöjd

Abborrbacken då? Lite överskattad om man ska vara ärlig. Högsta punkten på loppet visserligen med sina 48 meters stigning men tom jag klarade att jogga uppför utan att behöva plåga mig.

Det var skoj att springa Lidingöloppets M70 och blir det inget annat så kommer jag väl tillbaka dit nästa år för att förbättra min placering!

Gott och blandat

Känns som jag bara vill skriva av mig lite om några nedslag i mitt intressanta liv som "bara en gammal pensionär".

Krans på Lidingöloppet
När får jag en sån?

Den här dan började som vanligt med ett pass på Actic. Och efter lunch blev det ett joggingpass. Två träningar på samma dag så jag kunde unna mig ett par eftermiddagsostmackor för att dämpa hungern lite. Den här veckan, liksom förra, får jag ihop fyra träningspass på tre dar och Lidingöloppet till helgen blir en värdig avslutning på den här motionsveckan.

Hem från Actic i morse passerade jag ett par som har en butik här i närheten. Kedjerökare, står alltid utanför butiken sin och röker när dom inte har kunder. Nu tog dom en rökpaus på väg till jobbet också, stod och pratade i ett gathörn, tur att man inte håller på med sånt. Kedjeröker alltså. Dom skulle behöva skriva in sig på Actic dom också.

Ny lägenhet? Fick ett attraktivt erbjudande idag, men vi passar några år till, vi har så fin utsikt här. Budgeten idag blir intressant, få se om jag hör till dom där tre av fyra pensionärer som får sänkt skatt. Troligen inte. Skatteparadiset i Portugalien för pensionärer är på väg att täppas till av Portugals regering, det är OK. Ett fint land med mycket sol jag gärna skulle bo en längre tid i, men inte bara för att smita från skatten. Jag röstar ofta på Portugal i Eurovision Song Contest, och i år gick dom sta och vann! 

Jordbävning i Mexico med många döda och en ny orkan, Maria, härjar i Västindien. I Burma pågår en närmast etnisk rensning mot rohingyafolket som fredspristagaren tillika Burmas civila ledare Aung San Suu Kyi är väldigt passiv i att göra nåt åt. Vi har det väldigt skyddat i vår lilla vrå av världen.

Och jag känner mig lite trött i benen efter dagens två träningspass, det blir nog en TV-kväll i kväll. "Meningen med livet" sänds på TV2, där kanske man kan få svaret. Eller "Idol 2017"?  Det ser vi aldrig på men en av killarna i spinninggänget på Actic har ett barnbarn som är med, kanske oförskämt att inte kolla lite. "Uppdrag Granskning" är annars alltid intressant.

Eller så tar jag en bokläsarkväll. Efter att ha kämpat med Selma Lagerlöfs "Gösta Berlings Saga" hela sommaren är det så skönt att läsa en bladvändarbok. Jag är just nu i Saint Malo under andra världskriget. Pulitzerpriset, Carnegiemedalj, fem plus... Jag har nog inte tid att titta på TV ikväll. "Ljuset vi inte ser" - Läs den!