Dyrt eller billigt?

Det är längesen det var riktigt billigt för oss svenskar när vi reste utomlands och det är inte speciellt billigt här i Portugal heller.

Egentligen tycker jag det är rätt bra. Jag är urdålig på det här med ekonomi och såna analyser, men vad jag förstår betyder väl det till en del att länderna man besöker har fått det bättre och det är ju bra. I affärerna tycker jag att det mesta har ungefär samma priser som hemma.

Apelsiner på söndagsmarknaden i hamnen

Jo, något billigare är det nog. Grillade kycklingen jag köpte igår kostade 30 kr, men den var allt bra mycket mindre än man är van med  i mataffären hemma. Tomater 15 kr/kg är ju billigt. Småbröden på morgnarna går på 2 kronor styck. Nu har jag varit borta så otroligt länge så jag har glömt vad Coop på Igor tar för enkla småbröd. 3 st för en tia? I så fall är det billigare här.

Vi är storkonsumenter av frukt och dom godaste äpplena kostar 18-19 kr/kg men bananerna är dyrare än hemma och vare sig ekologiska eller rättvisemärkta bananer har jag sett till. Det är bara såna bananer vi köper hemma.

Men en sak är definitivt billigare. Rejält mycket billigare. Apelsiner! Vi är galna i apelsiner, både Margareta och jag. Här finns de godaste apelsiner jag ätit på länge och säsongen har precis börjat. På söndagsmarknaden i hamnen kostar dom 0,5 Euro - mindre än 5 kronor kilot! Hur goda som helst och jag har väl aldrig nånsin ätit apelsiner från Portugal tidigare! Spanien och Marocko brukar det vara men dom här är ett strå vassare.

Mera apelsiner

Kyparn på Casa do Rio sa häromdan att dom är som sämst just nu, dom blir bara bättre dag för dag nu fram mot juli. Som sämst? När det är den godaste frukt jag nånsin ätit...

Som grabb fick man vända apelsinklyftorna i strösocker för att kunna äta dom, så sura var dom. Och kärnor i massor, I fruktsalladen som vi en gång åt på lördagskvällen framför radion när vi lyssnade på Karusellen och Hyland, så såg jag till att försöka peta bort dom sura apelsinbitarna. Och så har apelsinen nu blivit en riktig favoritfrukt och är dom så här goda så har tom gått om äpplena som min absoluta favoritfrukt. Bagaget hem får väga 23 kilo - jag lurar på att fylla resväskan med apelsiner och lämna smutstvätten kvar här nere.

Jo en sak till är ju billigt härnere, alkoholen, men det bryr jag mig inte i, det är inte min likör. Jo mandellikören var rätt god så en sån flaska tar vi med oss i bagaget bland alla apelsiner. Och portugisiska vinet finns inte mycket av hemma, det är underskattat.

#blogg100

Får jag lämna några blommor

Ett par rosor i din vård...  Bloggredaktionen ber att få överlämna några blommor till den vördade läsekretsen med några ord av Ferlin.

Mästerblomman på Sturegatan

Dom här rosorna har varit i tjänst hemma hos oss nu i över två veckor, och får nu göra en sista insats här i bloggen innan dom får hamna i kompostpåsen och bli till biogas och driva stans bussar. 

Nu hör det inte till vanligheten att jag köper blommor men dom här har jag köpt alldeles själv för att uppmärksamma Margaretas bemärkelsedag härom veckan och nu fick jag chansen att malla mig lite innan dom går in i kretsloppet. Var dom rättvisemärkta? Jag glömde att fråga i affärn, det ska jag göra nästa gång om jag nu kommer för mig att köpa rosor igen.   

Men att dom håller sig så här länge! Tom så att det börjar komma lite skott på stjälkarna så dom har väl trivts och egentligen är dom så fina att dom skulle kunna stå kvar ett tag till, men vi åker bort så det fick bli komposten. Men är det bra kvalitet som gör att dom står sig så här bra eller är dom besprutade på något sätt? Jag hoppas att det var kvaliteten som gjorde det.

Tom jag tycker att det varit rätt trevligt att ha dom här rosorna så det behöver väl inte gå flera år tills nästa gång! Av någon anledning vill ju kvinnor gärna ha en blomma ibland...  

Till avslutning tänkte jag på Lilllebror Söderlund när han sjunger Nils Ferlins vackra dikt (lyssna här) , men den är lite sorglig så jag fastnade för några smäktande toner ur rockkören Rock Everybodys repertoar i stället. Den här gör vi också a capella nästan lika bra som The Boppers gjorde en gång på 70-talet!

Så Goodnight Sweethearts! It's time to go....

Eller också hade jag kunnat bjuda på de här visdomsorden: ....Luften känns så kvav....Världen väntar mig, Så förlåt mig, jag måste ge mig av... (Towa Carson på 60-talet) Men det blev The Boppers: